Publicerat
Kategori: Novell

Mysterier, kärlek och mystiska världar del 1



En morgon början juni vaknade Jennie av att hennes mobil ringde och hon tog upp
telefonen och svarade:

- Mm sa hon. Vem är det nu då?
- Det är din käre syster Molly som ligger på sjukhuset.
.- Molly, Vad är det som har hänt utbrast hon förskräckt.
- Jag klarar mig lillasyster, jag har bara blivit överfallen av någon man med svart hår.
- Överfallen mitt på morgonen, Var hände det,
- Jag måste lägga på, säg ingen till moster Lilly bara sa hon sedan hade hon lagt på.
Jennie suckade och gick upp till toaletten för att ta en varm dusch när hemtelefonen ringde och hon sprang ner och svarade:

- Mm sa hon.
- Hej gumman sa Moster. Jag kommer hem om 30 minuter och gå nu och duscha är du snäll. Hej då!
Sedan lade hon på.
Sedab rusade hon till toaletten och tog av sig kläderna och hoppade in i duschen och duschade i circa 20 minuter och efter det snurrade hon runt handuken omkring sig och gick upp och tog bort handuken och tog på sig svarta jenas och vit linne till och sminkade sig.
Sedan kamade hon sitt mörkbruna hår och satte p två hjärtspännen i håret och matchande örhängen till.
Sedan gick Jennie ner för dem via trapporna och tog en varm kopp chocklad och brocolipaj till och när hon hade ättit upp det så tog hon fram nycklarna och tog på sig skor och ut genom dörren och låste sen.
Sedan tog hon en joggingrunda som var ungefär 3 km och just när hon hde sprungit hälften krockade hon med en man med blont hår och blåa ögon.

- Hejsan Flicka sa han. Vad heter du då?
- Jag heter Jennie Parker och bor här runt trakterna.
- Jag själv heter Marcus Park och är 19 år. Hur gammal är du då?
- Jag har nyss fyllt 18 år och är född i Usa men flyttade hit till Norge när jag var 7 år.
Marcus nickade och log brett.
Sedan forsatte han iväg vidare och Jennie sprang åt andra hållet i stället tills hon såg ett vitt hus med rosa dörrar och huset var omringat med grindar omkring men det brydde sig naturligtvis inte Jennie om när hon såg en dammig bok på marken.
Jennie gick närmare boken och dammade av den och p bokjen stod Förbannelser och Jennie skrek till och tappade boken i marken och spran rusande där ifrån när någon skrek!

- Vakter ta henne sa någon.
Plötsligt kände Jennie två händer p å sig och tryckte en hand mot hennes mun och drog henne med sig till en grön buske.
Jennie be till och skrek förskräckligt.

- Lugna dig Jennie bad rösten.
Jennie vände sig om och såg sin moster Lilly le.
.- Moster Lilly utbrast hon. Förlåt mig så mycket.
- Ingen fara flickan min sa hon. Det där huset ska du hålla dig borta ifrån. Okej.
Jennie nickade vänligt och följde med Lilly till deras Röda villa och Lilly tog fram nyckeln och låste upp dörren och bad henne sätta sig ner i en av köks stolarna som stod inne i köket.
Jennie nickade och satte sig ner och sedan kom mostern och satte sig bredvid henne.
- Han som bor där heter Andrew Brewton och är grym om han får tag i dig sa Lilly. Jag vill inte att något ont ska hända dig förstår du det.
Jennie nickade lugnt.
- Bra, för jag älskar dig väldigt mycket sa hon.
Några minuter efter knackade det och Lilly gick och öppnade dörren och Jennie hörde att hon och en man stod och pratade med varandra.
Jennie hörde att de sa hennes namn och sprang fram till dörren där Lilly stod och pratade med den främmande mannen.

- Moster, vem är det där då? Frågade hon.
- Det där är min och Lindys bror Jack.
Jack vände sig mot Jennie och log brett.
- Hej Jennie sa han. Hur mår du?
- Jodå, Det är väll bra, hur är det själv då Mr Parker?
- Kalla mig Jack är du snäll, Jag mår bra tack?
Jennie nickade och gick upp på sitt rum för att städa rummet när hennes mobil ringde och hon svarade:

- Ja, det är Jennie sa hon.
- Hej vännen sa flickrösten.
- Betty Utbrast Jennie. Hur mår du min bästa bän?
- Det är underbart och jag ska få åka till England. Hur mår du själv .
- Jodå det är bra mumlade hon. Du, jag måste gå men ha det så bra i England.
Sedan lade hon på.
Jennie började med att gå ner och hämta dammsugaren och dammsuga upp allt damm och smuts sedan
gick hon ner och lämnade dammsugaren och hämtade en kanna med vatten för att vattna alla sina 6 blommvaser sedan lämnade hon den och gick ner för att titta på Tv när Lilly skrek!

- Kom hit nu sa Lilly med mild röst. Nu ska vi ta och äta min unika kycklinggryta och då kom Jennie.
Jennie satte sig bredvid Lilly.
Jennie började äta och njöt av varje tugga hon tog sedan när hon hade ätit klar sa hon att hon skulle jogga.
Lilly nickade nöjt.
Jennie tog på sig sina vita jeans skor och började jogga sakta det hållet killen hade gjort och krockade igen med honom.
- Hej Jennie sa Marcus glatt. Hur mår du?
- Jag mår bra muttrade hon surt.
Marcus nickade och började småskratta.
- Finns det någon resturang vi kan gå på undrade hon.
Marcus nickade och berättade att de fanns en som låg 4 km bort härifrån och Jennie nickade.
De började att gå dit men höll sig nära varandra när Marcus pekade på någon lyste långt bortom bergen.
Jennie följde Marcus finger och de fortsatte ändå och nu var det bara 2 km kvar när Jennie plötsligt skrek till.

- Vad är det? frågade Marcus.
Men Jennie svarade inte skrek hon ännu mer.
Nu såg Marcus det med, det var ett djur som liknade hund fast det här djuret var större och mycket vackrare.
- Det är en varg Jennie sa han och lade en tröstandee arm på Axeln.
Jennie nickade och sedan slutade hon att skrika, i stället fortsatte de att gå vidare.

- Jennie, du är verkligen söt sa Marcus och stannade och då stannade Jennie med.
- Tack sa hon och rodnade. Men menar du det verkligen.
- Ja, jag menar det sa han och skrattade. Och jag gillar dig väldigt mycket.
- Vad bra för jag gillar dig minst lika mycket sa hon och gick närmare honom och tog hans hand och de forsatte vidare tills de såg ett hus som stod resturang Flower.
Både sprang dit och saktade ner och gick in.
Resturangen var fylld med människor.
De gick fram till disken och beställde två koppar varm chocklad och kvinnan nickade och de betalade och satte sig på en sammets klädd soffa och 10 minuter efter kom servetören och serberade de med kaffe.
Sedan gick han iväg.
Sedan gick de ut och bestämde sig för att utforska bergen och fortsatte och gå när hon plötsligt upptäckte att hon har glömt mobilen men då sa Marcus:

- Vi kommer tillbaka inatt till dig okej
Jennie nickade och de fortsatte när de fick syn på en grotta med öppning på och gick in.
Jennies ögonbryn for upp i höjden när de fick syn på massa av guldstenar som låg goch glittra på marken.
Marcus gick fram och tittade på dem medan Jennie fortsatte och utforska grottan när hon fick syn på ett smycke gjort av guld.
Smycket skule nog föreställa en paraply men varför just ett guldparaply.
- Marcus skrek Jennie. Jag har hittat något och Marcus kom springande och tvärstannade framför henne.
- Dem här sakerna är stulna viskade Marcus. Men vem har gjort det här?
Jennie svarade inte och fortsatte att gå tills hon skrek till och Marcus sprang och helt plötsligt var hans älskade flickvän borta.

- Jennie skrek Marcus. Vart är du.
Inget svar kom och Marcus fortsatte leta tills han själv ramlade i ett stort mörkt hål och ner tills han själv landade på något mjukt.
- Aj, se dig för din dumbom väste hon.
Marcus vände sig om fick syn på en flicka men det var inte hans älskade Jennie.

- Vem sjutton är du skrek de på samma gång.
- Jag heter Grace sa hon. Vad heter du själv.
- Marcus sa han. Har du sett En flicka med mörkt hår och blåa ögon.

Grace skakade på huvudet och frågade vem hon var.

- Hon är min flickvän sa han surt. Som har försvunnit.
Grace nickade och log svagt mot honom.
- Grace ropade en kvinnoröst. Det är mat.
- Jag kommer mamma ropade hon tillbaka. Jag måste gå nu snygging men ha det. Vi ses väl någon gång.
Sedan gick hon iväg och Marcus tittade på den vackra flickan.
Vacker tänkte sa han tyst för sig själv.

Skriven av: flowerpower91

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson