Nästa gång

”Jag har nåt jag måste säga. Det enda jag vill. Det enda jag måste. Nästa gång.”

De var för första gången ensamma. Det som tidigare varit fjärilar kändes nu som en kondor som desperat flaxade för sitt liv i magen. Han följde henne med blicken när hon gick för att hämta nästa runda.

Ögonkontakt i en sekund. Öl i högerhanden, cider i vänster. Upphittade solglajjor på nästippen. Anonymdans till den låten. Luftgitarr och white mans overbite till den. En person mellan.

Hon bytte riktning på benan i håret samtidigt som hon pratade. Han svalde ett leende - hon blev om möjligt ännu finare. Hon lyssnade till synes intensivt till svaren på frågorna hon ställde - skrattade så hon nästan spottade ut ölen när han skojade.

Danssvetten iskall av brisen. Tjocktröjan över flaskhållararmen. Dålig koncentration på konversationen. Knack på axeln. Hon ber om tändare. Ännu sämre.

Konstpausen i samtalet mynnade ut i en lång blick dem emellan. De tittade bort samtidigt och försökte få det nervösa skrattet att handla om det de precis sagt. När hon svarade på hans fråga om morgonrutiner letade han resultatlöst efter ögonkontakten igen.

Kortet i näven. Henne bredvid. Telefonen uppe. Två öl tack. Hon ville ha cider. Till polaren istället.

Hon såg exalterad ut när de karvade fram den småbusiga idén. Nekade på så många ställen som möjligt på en kväll. De drack snabbt upp det sista ur glasen och hoppade på bussen ned mot stan. De gick armkrok när de närmade sig vakten, skrattade och high fiveade varandra när de inte fick komma in. De travade glatt mot nästa.

Vända mot mitten. Hennes nakna arm. Borta i några sekunder. Tillbaka. Borta igen. Medvetet?

De gick segervissa mot det fjärde stället, där vakten nickade och lyfte på snöret. De tittade på varandra och utbrast: FUCK! De gick fnissande in och började dansa på det tomma dansgolvet. Hon kunde omöjligt fejka sättet hon skrattade på.

Kom igen Lena! Dansgolvet exploderar. Sällskapet vrålar texten. En refräng tillsammans. Hon och han med adamsäpplet påmanade. Den snabba delen. 30 cm från varandras ansikten. En klunk. Stillastående.

De tog en omväg till hennes busshållplats för att slå ihjäl lite tid. Han pekade ut ett hus han hade nåt att berätta om och hon lyssnade märkbart mer uppmuntrande än hon egentligen var intresserad. Hon berättade nåt om en kompis som varit otrevlig och fnissade åt hans fördömande. De tog en cigg på en bänk med utsikt innan de gick mot hennes buss.

Powerballad och brölcirkel. Volymen ner. Lamporna tända. Snabbpiss. Samling utanför. Cigg och sipp ur plunta. Adamsäpplet avviker.

I kuren satt ett äldre par, de ställde sig bredvid den. Medan de pratade lutade hon sig med jämna mellanrum framåt för att kunna se minutvisaren. De tittade över gatan och skrattade lite åt det bröliga grabbgänget som där gick. När bussen svängde runt hörnet kramades de innan hon vände sig om och klev på. Han tänkte, när han började gå, att det här ändå inte varit nåt bra läge. ”Nästa gång.”

Kebab. Hejdå resten. 100 meter. Hög puls. ”Jag har nåt jag måste säga. Det enda jag vill. Det enda jag måste.” Kram och hej. Skriv när du är hemma. ”Nästa gång.”

Skriven av: Sixten Rosén