Nattklubben

Nattklubben

En lördagskväll i september går jag in på en nattklubb i Göteborg. Det regnar svagt utanför nattklubben samtidigt som en kall vind drar fram. Göteborg visar upp sig med den nyckfullhet som bara en stad vid kusten gör. Jag hänger av mig ytterkläderna och kliver in på nattklubben. Jag sätter mig i en bar som nästan är tom då kvällen fortfarande är ung. Min blick sveper över baren. Några platser från mig sitter en ung kvinna i 25-års åldern. Hon är en kvinna som alla män skulle vilja följa med hem. Hennes kropp är perfekt. Hennes ansikte skulle passa i vilken sminkreklam som helst. Hennes läppar är lagom fylliga och hennes ögon... Hennes ögon har den perfekta formen som bara som dom bäst betalda fotomodellerna har. Jag går och sätter mig bredvid henne på en av dom barpallarna bredvid henne som, naturligtvis, är tomma. Kvällen är ung och kvällens rovdjur i form av antingen rika män eller män med exceptionellt vackra ansikten, har fortfarande inte druckit sig upp till den alkoholhalt som krävs för att närma sig denna kvinnliga 10 taggare. Detta bryr jag mig inte det minsta om. Jag är inte intresserad av att fånga denna kvinna. Ändå sätter jag mig bredvid henne och börjar att inleda en diskussion med henne...

-"Hej. jag heter Johan".
Efter en kort tvekan svarar hon.
-"Hej, Jag heter... Anna".
-"Självklart, hej Anna"
-"Jag väntar på en vän...."
-"Självklart, och när han vågar närma sig dig så lovar jag att flytta på mig."
-" Vad menar du?"
- " Och här har vi den första som vågar sig fram." , säjer jag med ett leende som lätt kunde missupfattas. Jag flyttar på mig en barstol bort så att den karl som blir den första för kvällen, vågar närma sig denna vackra kvinna. Kanske hetsad av ett vad som kompisarna sagt. Hur som helst så blir han snart avspisad av denna unga vackra kvinnan vid baren. Jag flyttar mig till barstolen närmast henne igen. Med samma leende som jag haft hela tiden så säjer jag:
-" Tänker du på hur dom mår efteråt?",
samtidigt som jag flyttar lite på mig för att sitta bekvämt.
-" Vad menar du?", hon tittar på mig med ögon fyllda av förvånad.
-" Han tog sig mod att närma sig dig. Ett mod, inspirerad av sprit, vänners hets eller bara kärlekslängtan. Tänker du på det när du avvisar karlarna som närmar sig dig?"
-" Jag väntar på en vän..."
- " Du väntar på något, du vet ej vad. Men du känner igen det när du ser det." , säger jag och ler.
-" Vem är du..."
-" Ingen." svarar jag utan att ljuga.
-" Jag vill inte prata med dig mer." Hon ser på mig med en blandning av avsmak och avsky. Efter denna replik så flyttar jag mig till den andra sidan av baren. Därifrån kan jag uppleva vad som händer denna kväll. Hur den ena karlen efter den andra vågar sig fram för att göra ett försök att närma sig denna vackra kvinna. Jag ser detta spel, denna lek med en nyfiken blick. När klockan börjar närma sig stängningsdags så sitter hon fortfarande ensam. Jag sätter mig återigen på barstolen brevid henne.
-" Jag är inte intresserad har jag ju sagt...", säjer hon med irriterad röst. Hon är berusad nu. Hon stryker handen genom håret samtidigt som hon kollar sig själv i barspegeln.
-" Inte jag heller, jag va aldrig intresserad." , svarar jag innan jag sveper det sista av min öl.
-" Jag är inte intresserad av att tillbringa natten med dig.", fortsätter jag. " Men om två veckor, den 19 september klockan 19.00 kommer jag att vara här igen.", säjer jag med leende på läpparna. Jag kliver ned från barstolen och säjer god natt och lämnar baren.

Två veckor senare sitter jag åter i baren. Klockan är 19.10 när hon kliver in på nattklubben. Hon sätter sig ensam i ett bås och beställer ett glas vin. Hennes vackra ögon gör allt för att undvika mig. Snart upprepar sig samma sak som förra gången hon gästade nattklubben. Den ena karlen efter den andra sätter sig i samma bås som hon med en fråga om sällskap, hon nekar alla. Efter jag fått mitt glas påfyllt så sätter jag mig i samma bås som Anna.
-" Hej, kul att du kunde komma"
-" Jag kom inte hit idag för din skull."
-" Nej det va givetvis en slump att du gick till samma nattklubb, vid samma tid jag sa att jag sa att jag skulle vara där." Mitt ansikte spricker ut i ett stort leende.
-" Nej, det är bara slumpen, jag väntar på en vän..."
-" Samma vän som förra gången? Du kanske behöver nya vänner"?
-" Nya vänner?"
-" Ja, såna som dyker upp."
-" Menar du att jag ljuger."
-" Ja, men du gör det av ett gott skäl." Mitt ansikte blir plötsligt allvarligt.
-" Jag ljuger inte." Hennes ansiktsdrag förvrids av ilska.
-" Jo, det gör du, men det roar mig inte att göra dig upprörd, ha en fortsatt trevlig kväll." Efter jag yttrat orden reser jag på mig.
-" Om två veckor från nu, klockan 19.00 så sitter jag här igen." säjer jag och vänder mig om och lämnar nattklubben.

Två veckor går. Hösten gör sitt intåg. Bladen färgas röda innan dom sakta faller till marken. Vintern står och stampar runt hörnet. Hösten och vintern fyller göteborgarna med en grådassig kyla som bara kan tinas av en varm vårsol. Det är dags att åter besöka nattklubben. Jag sätter mig i baren och beställer in en öl. Klockan 19.30 så inträder hon i baren. Hon sätter sig med en tom barstol emellan. Hon drar sin hand genom håret. Hennes blick möter snabbt min i barspegeln innan hon med irritation ser ned på sitt vinglas. Hon öppnar munnen för att säja något men stänger den sakta igen. Det är uppenbart att hon planerat kvällen men att det inte går som hon vill. Demonstrativt tittar hon på en man vid den andra sidan av baren. Han möter hennes blick och börjar le. Hon ler snabbt tillbaka innan hon tittar på mig med en blick av triumf. Mannen reser på sig och sätter bredvid henne. Hon söker min blick i barspegeln bara för att upptäcka att jag flyttat på mig. Jag har satt mig i ett bås. Där sitter jag och smuttar på min öl samtidigt som jag tittar på en annan kvinna. Mannen som satt sig bredvid Anna säjer något som hon inte hör. Han upprepar vad han sagt. Jag ser att hon skakar på huvudet och säjer något. Mannen lämnar Anna och sätter sig på samma plats som han tidigare lämnat. Själv så sitter jag bredvid kvinnan som jag nu ägnar all min uppmärksamhet åt. Snart skrattar vid båda. Kvinnan i fråga är i 40 års åldern och förklarar att hon är ute med sitt tjejgäng. Samtidigt som jag pratar med kvinnan så tittar jag på Anna i baren. Anna har klätt sig i jeans och en snygg blus. Hon har lagt lite mer tid på sminket än första gången jag såg henne. En vacker kvinna blir vackrare om det inte syns att hon sminkat sig, utan att sminket förstärker det redan vackra tänker jag. Den ena mannen efter den andra sätter sig bredvid Anna med samma resultat. När nattklubbens stängningstid närmar sig så reser jag mig upp från mitt kvinnliga sällskap, som nu utökats till tre kvinnor och kliver fram till Anna som sitter ensam på en barstol.

-" Hej Anna, vilken slump att se dig här."
-" Hej, är du här. Såg inte dig."
-" Nej, självklart inte, vem ser en man över 50?", svarar jag med ett brett leende.
-" Inte jag iallafall...", svarar Anna med en märkbart irriterad röst. Hon sveper sitt glas med vin.
-" Jag vet vad du kommer att säja," fortsätter Anna , "att du kommer vara här samma tid om två veckor. Men det skall du veta, jag kommer inte vara här då, bara så du vet."
-" Va bra, jag kommer nämligen inte vara här då. Men om en vecka kommer jag vara här. Och då skall jag bara prata med dig. Jag lämnar dig nu för jag måste säga godnatt till kvinnorna som förgyllt min kväll. Godnatt Anna och ta vara på dig."
Jag reser på mig och ger Anna ett leende som hon inte besvarar. Sedan går jag fram till kvinnorna som jag tillbringat kvällen med och ursäktar mig för att sedan avlägsna mig. Det sista jag ser innan jag lämnar nattklubben är Anna`s vackra ögon som irriterat stirrar ner i sitt vinglas. Hon är ju inte intresserad så varför är hon så irriterad, tänker hon med en tagg i huvudet som får henne att böja sitt huvud. Hon kan ju få vilken man som hon önskar... Innan tanken ebbat ut så kommer en ung man fram till henne. Mannen är ung och vacker med en kropp som en grekisk gud. Inte tjock och ful och gammal som denna man som tycks göra allt för att göra henne irriterad. Efter några glas vin så följer hon med den unga mannen hem.

Morgonen efter vaknar hon med denna grekiska gud bredvid sig, bara för att återigen bli besviken. Det tycks som det är en naturlag att ju vackrare mannen är, ju dummare är han. Tyvärr är denna man inget undantag. Efter hon pratat med mannen en stund så inser hon att han är likadan som alla andra grekiska gudar, dum och narcissistisk. Han visar bilder på sin telefon där han poserar framför en spegel på något gym. Han säjer att han beundrar henne för hennes skönhets skull, utan att för den skull inse att det finns en tänkande människa bakom detta yttre vackra skal. Annat va det med han som... NEJ!!!! Inte han. Han va gammal och ful. Hon kan få vem som helst, varför skulle hon tänka på honom. Precis som det va HAN som skulle få välja vem han... NEJ! Jag tänker inte på honom. Jag tänker på vem som helst utom HONOM, förutom han som ligger bredvid mig nu.

Kylan kommer och går precis som det skall i Göteborg på hösten. Det enda man kan va säker på är att man är fel klädd. Antingen så är man för varm eller för kall. Oavsett så drabbas man av en en förkylning hur man än klär sig. Men än så länge hade jag klarat mig från det. Och nu va det lördag igen.

En vecka hade gått. Jag lever i den verkliga världen. Där pengar och skönhet spelar roll. Dom vackra får livets fördelar. Beronde på vem man frågade så va jag antingen vacker eller inte. Vid närnare undersökning så tillhörde jag inte dom som tillhörde dom vackra människorna. Inte heller dom rikas skara. Men jag hade en annan fördel.

Återigen så inträder jag i nattklubben. Jag beställer en stor stark och slår mig till ro i baren. Efter några roliga kommentarer till kvinnan som skötte baren så inträdder Anna återigen i baren. Denna gången en timma senare än jag sagt att jag skulle vara där. Men denna gången sätter hon sig bredvid mig. Precis som jag räknat med att hon skulle göra.
-" Du är sen", säjer jag och tittar demonstrativt på min högra arm där det inte sitter någon klocka.
-" Jag är ingenting" , fräser hon tillbaka.
-" Du är väldigt vacker idag.", svarar jag utan att ljuga.
-" Mitt utseende... Va du är ytlig!!"
-" Jag, med mitt utseende?".
-" JA, jag menar, vad utseendefixerad du är."
-" Den enda gången jag ser mig i spegeln är när jag rakar mig och då bara för att se om jag är renrakad när jag rakat mig. Du därimot kan inte gå förbi en spegel eller något som speglar ditt utseende utan att stanna och observera vad du ser."
-" Du vet inte vad du pratar om." Anna skruvar på sig. Barstolen känns plötsligt väldigt obekväm. Hon vill inte vara där. Varför gick hon dit? Hon visste att han skulle vara där.
-" Du är här...", säjer hon med anklagande röst.
-" Vi kommer prata här, inget mer. Du bestämmer när vi pratat klart" svarar jag lugnt.
-" Jag förstår inget. Vad då jag bestämmer? Du har bestämt när vi skall träffas och var. Jag har inte bestämt något"
-" Jag har sagt var jag kommer att vara och när. Om du bestämt dig för att vara där samtidigt är ditt eget beslut."
-" Okey, lyssna noga nu, du och jag spelar i olika ligor. Du kan aldrig få en som jag. Jag är medveten om mitt utseende. Du kan aldrig matcha det. Du kanske lyckats komma in under skinnet på mig en kort stund men det är allt. Jag lämnar dig nu och därmed för alltid. Jag räknar med att du respekterar detta."
Jag ser in i hennes ögon. Jag vet att hon menar det hon säger.

En vecka senare vaknar göteborgarna till ett härligt höstväder. Solen är blå och temperaturen behaglig för årstiden. Anna gör sig ordning för att gå ut igen. Hon ägnar mer tid på sin smink och kläder än hon brukar. Klockan 18.45 så sitter hon i baren på samma nattklubb hon som varit på det senaste halvåret. Hon beställer samma vin som hon alltid gjort. Hon tittar sig omkring. Blicken går som vanligt snabbt förbi dom som inte är vackra nog. Med van blick bedömmer hon dom få karlarna som eventuellt kunde få bjuda henne på en drink. Han är inte där tack ock lov. Hon tittar på klockan i baren samtidigt som hon tar en klunk av vinet hon har i glaset. Om fem minuter så är klockan 19.00. Hon skakar på huvudet som att hon vill tömma huvudet på tankar.

En timme senare så tackar hon man nummer sju för sällskapet. Hon snurrar på vinglaset irriterat. Vem tror dom att dom är. Dom vill bara tillbringa natten med henne p.g.a. hennes utseende. Tänk om det funnits en man som sett bortom hennes utseende. Hennes blickar drar sig allt mer till nattklubbens dörr. Men inga överaskningar uppenbarar sig. In genom dörren kommer män som aldrig skulle få chansen att prata med henne och män som eventuellt skulle få chansen att få tillbringa natten med henne. På grund av sitt utseende... Eller... Så ytlig va hon inte. Utanför nattklubben mörknade natten alltmer och inne på Göteborgs nattklubbar växer sig desperationen starkare.

Johan Wettergren

Gammal och ung Smart och dum Snäll och dum
Johan Wettergren är medlem sedan 2023 Johan Wettergren har 6 publicerade verk