Kategori: Novell
Ni vet inte hur det känns ni som mobbar!Del 2
Jag hade ju börjat gå mot storgatan så om jag bodde på andra sidan så borde ju inte jag ha gått mot dom.
De såg mig och jag började springa åt motsatt håll, men jag såg nästan ingenting för jag bölade som en liten unge.
De knappade in på mig, när de var kanske en 5 meter ifrån mig stannade jag och torkade tårarna ur ögonen när jag såg dem så började jag springa.Jag var ju uppväxt på landet så jag kunde ju springa ganska fort.
Jag sprang ner till mårdv.28 sedan tog jag till höger så jag kom in på snigelvägen då såg jag det!!!
Min morfars kusiners jobb där kunde ju jag gå in!!Jag sprang in och det första Richard sa var:(En utav mina kusiner)
-Brinner det nånstans??
-Ja, svarade jag, i min bröstkorg!!!
-Kej det finns fika i rummet!
-Tack!!!!!
Det brände verkligen..Mycket!!
Jag hade klarat mig undan.
Då ringde min mobil.
Jag trodde att det var mamma så jag svarade bara:
-Hej det är Elin!.....
Vem är det??
Hej.
Ja, det kan jag väl!
Om en timme??
Ja, det kan jag.
Ja, vi syns.
Det var inte mamma, det var Izabella.Izza kallar vi henne.
Hon ville att jag skulle följa med och bada.
Och visst ville jag komma.
Men jag hade bara varit med henne en annan gång.
Nej de var kvar.
Jag får be Daniel köra hem mig....
Fast han har oldsmobilen från -76 så han kanske inte kan....
Alla i min klass är gamla bilar fantaster!!
Även de i sexan är det!!
Nu kör jag därifrån och de tittar efter mig....
Haha, nu kan de stå där och glo.
[3 TIMMAR SENARE]
Ahh....det var skönt i vattnet och jag hade klarat mig undan, det var en liten ljusstrimma på den mörka himlen....
Och inte visste jag den skulle bli större!!!!
Skriven av: Nikita
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Johan Andersson
Söker med orden, letar i mina tankar, försöker förstå mig själv, min omvärld och vad som väntar runt hörnet.
På andra plats denna veckan: Johan forssell