Novell för småfolk 1

Pojken


Det sitter en pojke på golvet i hallen. Han tar på sig sina stövlar.
Det är svårt.

Mamma! Jag har tagit på mig mina stövlar själv.

Humm, svarar mamma.
Mamma sitter vid köksbordet. Hon läser tidningen.

Mamma, kom nu så går vi! ropar pojken.

Ja, jag kommer snart.
Har du tagit på dig jackan? frågar mamma.

Pojken tar på sig jackan.
Det är svårt.

Mamma, kom nu så går vi! ropar pojken.

Har du tagit på dig jackan? frågar mamma en gång till.

Pojken pillar med dragkedjan.
Nu är jag klar, kom nu mamma!

Humm, jag kommer!

Pojken sitter på golvet i hallen och väntar.

Han väntar länge.

Kommer mormor i dag? frågar pojken.

Nej, mormor är död. Hon kommer inte mer. Det vet du.

Det ligger lite sand under dörrmattan i hallen.
Pojken ritar med fingret i sanden.

Är mormor en ängel? frågar pojken.

Humm, kanske, säger mamma.

Pojken ritar en ängel i sanden.

Mamma kommer.
Hon tar på sig kappan och skorna.

Trampa inte på ängeln, säger pojken till sin mamma.

Ojdå, det var inte meningen, säger mamma, och flyttar på foten.
Nu går vi till dagis, säger mamma.

Humm, snart, säger pojken.
Pojken sitter på golvet i hallen.

Nu ritar han en pojke i sanden.
Mamma, tänk om ängeln flyger upp i himlen med pojken, säger han.

Kom nu, vi måste gå nu, säger mamma.
Humm, jag är snart klar, säger pojken.

Skynda dig nu, säger mamma och tar pojken i handen.
Men tänk om ängeln flyger bort! säger pojken.

Änglar finns bara på låtsas, säger mamma.

Pojken och mamma går ut.
Dom går förbi ett träd.

Det bor en ängel i trädet, säger pojken och tittar upp i trädkronan.
Det bor fåglar i trädet, säger mamma.

Skynda dig. Vi har bråttom nu, säger mamma.
Pojken står kvar och tittar på trädet.

Det bor visst en ängel i trädet! säger pojken.
Änglar bor inte i träd. Fåglar bor i träd, säger mamma.

Pojken tittar på trädet.
Tänk om fåglarna är små änglar, säger pojken.

Kom nu min pojke, så går vi till dagis.
Pojken vinkar upp mot trädets krona.
Hej då mormor, säger han.

Han tar mamma i handen och går till dagis.



SLUT

Skriven av: Freddy