Publicerat
Kategori: Novell

Omstart

Bryderierna var många just nu. Det började bli moln på Albert Gustafssons annars så ljusa himmel. Han satt lätt däven bakom ratten på husbilen som stod parkerad jämte garaget. Där i cockpit befann sig den här kluvna mannen stirrandes rakt in i grannens vildvuxna häck. Här var ju egentligen oasen. Det här brukade ju vara hans plats i stormen? Här fanns även en liten tv med alla sportkanaler som han kunde se på när han "mekade" med husbilen. Den bärbara radion hade låg volym och gav ifrån sig en hemsk nasal stämma som ensamt diskuterade politik, musik och romantik. Alla iker på en gång och samma gång. Det gjorde detsamma för han lyssnade ändå bara på ett öra. Han satt där som en förlorare och drömde sig bort till förr i livet när de såg världen med denna underbara maskin. De hade sett Danmark, Öst och Västtyskland. De hade varit i Sankt Petersburg, i Paris, i Nice, Rom, ja till och med Skottland och Solna. Nu var det länge sedan. Viktors bortgång tog udden av det hela och ingenting var riktigt som det borde efter det. Nu flöt Bodil och Albert på samma hav fast i olika båtar. Han suckade trånandes och mindes alla härliga resor de gjort tillsammans. Nu kändes det inte lika speciellt längre att komma hit och sätta sig i förarsätet. Nu kändes det mer jobbigt och ledsamt istället. Platsen hade blivit någon form av relik eller skelett av deras tidigare eskapader och erövringar. Husbilen hade sedan senaste resan underhållits ganska lite i förhållande till hur många timmar som det "mekats" och "skruvats" med den. Bodil hade dock ofta funderat över varför det tog flera år att få mekandet klart? Hon var inte korkad så hon lät saken bero. Om han fick hålla på med sitt fick hon minsann hålla på med sitt. Varje tisdag klockan 17 var det drinkparty, eller tupperwareparty, eller teparty, eller syparty eller någon annan form av party hemma hos Ewonne Bernardsson på Kajakmakarevägen 3B. Ibland var det även party andra dagar i veckan om andan föll på och det gjorde den ofta i dessa tider i livet. De var ju pensionärer. När man är pensionär har man inga måsten längre som klänger över en, inga tider att passa eller saker som måste göras si eller så. Det största bekymret var tiden. Den rann sakta ur timglaset samtidigt som åren flög förbi som en bajsnödig mås över en kebabkioskservering. Man hann liksom inte med fastän det fanns för lite att göra? Det var märkligt det där med tid. Albert vred om startnyckeln och det klickade bara till utan någon tändning av motorn. Inte den här gången heller. Inte helt oväntat för batteriet var kass och urladdat för länge sedan men han ville så gärna att den skulle starta ändå. Han pillade in en lössnus och satte återigen händerna på ratten. "Nä, nu jävlar har tomten odlat sitt sista skägg. Nu får det tamejfan hända något."

Skriven av: Christian

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Natasha Korsbäck