Oväntad kärlek

Mobilen plingade till, jag slängde mig efter den. Kan det vara hon? Falskt alarm, det var bara mamma som frågade om hon skulle köpa med något från affären. Jag hade inte tid med det här just nu, jag hade annat att tänka på. Hon borde vara hemma vilken sekund som helst nu, det var ju faktiskt 23 minuter sedan hon skickade “Hemma om 25, kan snacka då.”

Pulsen steg av bara tanken på henne. Nervositeten var olidlig och tankarna bara flög omkring i huvudet. Känner hon som jag? Har hon hittat en annan? Kommer det bli vi? Tankarna avbröts av telefonen som lyste upp hela rummet. Allting stannade upp.

“Hemma nu. Vad ville du berätta?” stod det på mobilen. Det var dags att säga det som jag hade hållit inom mig alldeles för länge. Fingrarna darrade i ett försök att låsa upp mobilen. Pulsen ökade ännu mer. Skulle jag säga som det var direkt eller skulle jag försöka dra ut på det? Jag tänkte på det som min pappa en gång sagt ”Livet är som ett plåster, vissa saker gör bara mer ont ju längre man drar ut på dem.” och med det i tanken så bestämde jag mig för att gå rakt på sak.

“Vi har ju känt varandra i ett bra tag nu och du vet att du verkligen betyder allt för mig men jag känner att bara vara bästa vänner inte funkar för mig längre. Jag gillar verkligen dig och det menar jag som mer än en vän.” Var det mina darrande fingrar kunde utrycka i form av ett sms. Det tog bara 2 minuter för ett svar men det kändes som en evighet av väntan. Jag vågade knappt öppna mina ögon för att se vad som stod i sms:et. Jag samlade mod till mig och min skakande hand greppade mobilen. Mina ögon öppnades sakta men säkert, pulsen ökade nu ännu mer vilket jag inte trodde var möjligt. Hennes svar fick mitt hjärta att hoppa över ett slag. “Du vet att du är mitt allt och jag skulle inte klara mig utan dig och självklart har jag också tänkt tanken på oss två som ett.”

Utan att jag ens tänkte på det så hade mina fingrar redan börjat skriva ett svar. Det var som att mitt undermedvetna tyckte att det var dags att ta över skrivandet. Som att det ville få svar på den självklara frågan, vill hon ta det till nästa nivå? Hon hade ju varit min bästa vän i nästan 4 månader nu och den viktigaste personen i mitt liv så väldigt mycket stod på spel.

“Självklart vill jag ta det till nästa nivå men kan vi ta det lite lugnt till en början.”, absolut tänkte jag eftersom jag visste vad hon gått igenom tidigare.

Dagarna gick och jag kände sann glädje igen som jag inte känt på väldigt länge. Våra konversationer över telefonen avslutades inte längre med punk utan med hjärtemojis. Samtalen avslutades inte längre med ett ”Hej då” utan med ett ”Jag älskar dig”, vad mer i livet kan man önska sig. Det var som att livet fick en helt ny mening igen. Allt kändes bara så perfekt men det skulle tyvärr inte vara allt för länge.
Ivrig so
m jag var så ville jag såklart hitta på allt med henne på så kort tid som möjligt men vem kan klandra en ung pojke som äntligen fått känna på kärleken. Vi hade planerat en träff hos mig för att bara kolla film och umgås. Jag mötte upp henne vid tåget och fick en kram som värde mig ändå ner i de stelfrusna tårna. Lyckan jag kände var nästintill obeskrivlig, tänk att jag, den självutnämnde hopplöse romantikern gick hand i hand med inte bara en tjej jag älskade utan till och med en tjej som älskade mig tillbaka.

Kvällen innehöll det man skulle kunna kalla perfekt, sett genom en ung pojkes ögon i alla fall. Den bjöd på tv-spel, många skratt tillsammans över gulliga katt-videos och som grädde på mosen avslutades den med en myssession framför en film på laptoppen. När läggdags började nalkas närmade sig även en konstig oro, det var ju faktiskt första gången jag skulle sova i samma säng som någon av det andra könet som inte var 25 år äldre än mig och löd till ”mamma” så det var väl ganska förståeligt. Den oron kom dock snabbt att försvinna när vi båda tryckte ihop oss i min lilla 90s säng, själv tror jag det berodde mest på att tanken om huruvida man skulle ligga tätt ihop eller inte inte riktigt var en möjlighet i den lilla sängen. Tillslut lyckades vi hitta en bekväm position som verkade fungera för att sova i. Den bestod av jag låg på rygg, raklång i sängen medan hon låg på min vänstra sida med huvudet på mitt bröst och min vänstra arm placerad runt hennes rygg och min hand vilandes på hennes midja samtidigt som hennes vänstra ben hade krupit upp och lagt sig över mitt. Det var nästintill omöjligt att i den sitsen, med tanke på hur många romantiska filmer jag hade sett på inte jämföra den stunden med dessa filmer. Min hand flöt över hennes rygg i cirkulerande mönster medan mina naglar lätt kliade henne, jag vet att jag älskar när någon gör så på mig så jag tänkte att hon kanske tyckte likadant. Utan att jag riktigt märkte det först hade hon börjat att göra likadant på mig fast över mitt bröst istället så min teori blev snabbt besvarad. Under den stunden tänkte jag för mig själv att bättre än så här blir det inte.

Allting hade flutit på hur bra som helst fram tills att jag vaknade, jag märkte då att hon hade tagit sin telefon och låg sig med ryggen mot mig. Det kan tyckas vara en normal sak som bara hade hänt men med tanke på storleken av sängen måste det ha varit ett medvetet beslut. Då jag kände mig väldigt bekväm med henne och vetandes om att vi alltid kunde prata om allt så frågade jag henne hur det var och vad hon kände. Svaret träffade mig som en lastbil. Hon sade det att det gick lite väl snabbt och att hon inte riktigt var redo för ett förhållande på den nivån vi var på. Ett knivhugg i hjärtat kändes det som och jag visste inte vad jag skulle säga.

Allting började dock kännas bättre utefter hon förklarade att det inte var mig det var fel på utan att det var så att hon inte var redo för ett förhållande. Eftersom jag kände henne så väl förstod jag exakt vad hon menade. Jag hade ju faktiskt varit hennes axel att gråta åt emot under hennes tidigare förhållande med en kille som inte hade behandlat henne i närheten av vad hon förtjänade. Ju mer vi pratade om det desto mer kom lugnet tillbaka till mig. Vi kom överens om att det nog var bättre om vår relation stannade på en bästa-vänner-nivå men djup inom mig ville jag ju såklart att vi skulle bli mer än bara så. Vem som helst förstår ju att har man gått från att bara vara bästa vänner till att gå in i en seriös relation till att gå tillbaka till bästa vänner igen så kommer man inte bli något mer än just bästa vänner. Hon betydde ju verkligen allt för mig och det var hon jag ville leva med för resten av mitt liv men jag kunde inte göra något åt saken, det var utom min förmåga och det fick jag leva med...




“Pappa, pappa. Snälla en historia till.” Sa hon med sitt mest bedårande ansikte och ögonen glittrade som stjärnor på natthimlen. Hur kan man säga nej till ett sådant ansikte.

“Om jag så kunde hade jag berättat historier hela natten lång men om du inte lägger dig nu kommer mamma bli riktigt arg på mig.”

“Åhhh jag vill ju höra en till.”

“Det får bli en annan gång, seså nu är det dags att sova. God natt och sov gott mitt hjärta.”

“God natt, pappa”

Hon måste ha varit riktigt trött då hon nästintill slocknade innan hennes huvudet han nudda kudden. De rosa enhörningarna på tapeterna vakade över hennes lilla sovande kropp och hennes långa lockiga blonda hår omslöt kudden. Mobilen ovanför sängen snurrade lätt i vinden från fönstret som stod lätt på glänt. Jag stängde dörren så tyst jag kunde för att inte väcka mina lilla prinsessa.
Dörren till sovrummet stod på glänt och lampan på nattduksbordet lyste, jag smög in så försiktigt jag kunde men mitt under mitt försök att smyga in hörde jag från under täcket;

“Sover hon?”

Jag blev förvånad över att hon var vaken så här dags, det var ganska sent för henne med tanke på att hon oftast somnar ganska tidigt. Hon kröp upp från under det gråa täcket och lutade sig mot den vadderade sänggaveln. Det är som att jag blir kär på nytt varje jag ser de där havsblåa ögonen och det bruna vågiga håret. Fjärilarna i magen finns där än och det hoppas jag att de kommer fortsätta att göra.

“Hon däckade innan hon ens han lägga sig på kudden, sov som en stock efter jag hade berättat en historia.” Svarade jag medan jag kröp ner bredvid henne.

“Säg inte att du berättade historian om oss nu igen. Det är ju femte gången den här veckan.” Sade hon med ett nästan lite retsamt leende på läpparna.

“Det är ju inte mitt fel att hon älskar historien om hur det blev du och jag, det gör ju jag också.” Sa jag med stolthet i hjärtat.

Hon sträckte sig mot nattduksbordet och stängde av lampan och kröp upp i min famn på samma sätt som hon gjorde hemma hos mig för många år sedan, med huvudet på mitt bröst och med hennes ben liggandes över mitt medan min arm på samma sätt låg tätt omkring hennes rygg med handen vilandes på hennes midja. Jag tänkte tillbaka på de goda tiderna vi hade tillsammans som sedan förstärktes då jag tänkte på de goda tiderna vi har just nu. Tryggheten omslöt mig och alla onda tankar försvann. En omslutande kram och ljudet från hennes ljuvliga stämma som säger god natt gör att jag somnar lika snabbt som min underbara dotter gjorde denna natt.

Ensam romantiker

Ensam romantiker är medlem sedan 2020 Ensam romantiker har 1 publicerade verk