Perfekt so what...?!

Jag heter Romina och är en vanlig tjej som bor en bit utanför Stockholm. Okej då att säga att jag är helt vanlig är väl lite att ta i för så är det tyvärr inte… Jag trivs inte alls med mitt liv fast alla tror motsatsen. Mina kompisar tycker jag e helt perfekt 'här kommer prinsessan' brukar dom säga när jag kommer fram till skolan. Dom skulle bara veta hu det egentligen var.

Jag vaknade av att veckarklockan ringde de var morgon, ja drog täcket över huvet och försökta somna om det var omöjligt till ljudet av en veckarklocka som aldrig sluta ringa. Till slut gav jag up och klev ur sängen. Måndag den västa dan på hela veckan de kunde bara inte bli värre. Jag gick fram till min garderob och rota fram kläder som jag skulle ha på mig. Ett par jeans och en ljus rosa topp som passade eftersom jag var brun efter solariesolandet i helgen. Jag vet att de inte är bra men det var första gången och nu är man väl fast för fult blev det ju inte direkt. Jag satte på mig en matchande ögonskugga och lite maskara och läppglans håret som jag lockat lät jag bara hänga.

När jag sen några minuter senare var på väg till skolan frös jag. Sommaren försvann alldeles för fort och nu var det höst. Löven blåste åt alla håll och när jag var exakt utanför skolan började de dugga jag hann precis in i värmen innan det ösregna. Jag gick till mitt skåp och efter ett tag kom en av mina bästa kompisar i klassen: Olivia fram till mig. Hon var alldeles dy blöt och såg faktiskt inte riktigt klok ut men vad gjorde det? Hon var ju hur snäll som helst.
– Hur gick det i lördags då? Undrade jag och hon sken up i hela ansiktet. Hon hade vart med på en hopptävling som hon vart nervös för en vecka innan. Jag hade jätte dåligt samvete för att jag inte kunnat komma men hon sa att de inte gjorde det även fast jag visste att hon egentligen velat ha mig med.
- Vi kom femma av 20 startande och Linsa skötte sig hela tiden
- Vad kul sa jag och menade det verkligen förlåt för att jag inte kom sa jag sen
- De är lugnt det gör inget sa hon och log

Vi gick in till elevhallen och satte sig. Hon fråga vad jag gjort i helgen och sånt sen bestämde vi hon skulle hänga med och kolla när jag red i kväll. Jag är rätt bra på att rida har gjort det i snart sex år och just nu är jag medryttare på Chips som e en Connemara ponny. Men ridningen är inte allt för mig som den är för Olivia även om jag är bättre än henne på att rida eftersom hon bara ridit i fem år.

– Vad har du gjort skrek Elin när hon kom gående emot oss så alla i hela elevhallen glodde på henne. Hon går i våran klass och är rätt jobbig att vara med de är egentligen ingen som gillar henne speciellt mycket. Men hon e med i alla fall.
– Jag har solat solarium sa jag. Som vanligt såg hon avundsjuk ut hon ska alltid försöka få mig att tycka de jag gjort är idiotiskt men hon lyckas inte. Jag blir skit irriterad på henne på det sättet så tror hon att hon själv är skit snygg. Så kom Philippe log och sa hej till mig jag heja tillbaka.
– Känner du honom undra Elin. Å nej tänkte jag varför e jag så j*vla perfekt i allas ögon det är klart jag bryr mig om mitt utseende de är ju mitt största intresse med kläder och sånt men personligheten och allt annat kan jag faktiskt inte ro för. Jag vet hur jag ser ut men varför kan jag inte bara få se ut så utan massa skitsnack och kommentarer?
– Ja det gör jag sa jag och visste att både hon och Tilda i min klass var kära i honom men han inte gillade henne. Tilda vet jag inte vad han tyckte om. Själv tyckte jag han såg bra ut och var skit schyst.

Vi gick mot klass rummet och jag träffa min bästis kan man väl säga sanna heter hon i alla fall. Hon ville snacka med mig så dom gick före mig. Hon berätta att hon var med barn. Jag trodde jag skulle dö. Självklart var det Erik som var pappan eftersom det är honom hon är ihop med. Men han visste inte om det än även fast dom har jätte bra kontakt med varandra. Vad ska du göra då? Undrade jag hon hade ingen aning och hon var helt säker hade till och med gjort ett prov. Du e den enda som vet fortsatte hon och jag hade ingen aning om vad jag skulle säga.
– Å Romina du är så himla perfekt varför blev jag inte som du vad ska jag göra? Jag hade ingen aning var till och med oskuld så hur skulle jag veta? Hur hon kunde säga det där om att vara perfekt fatta jag inte heller för hon var inte sån. Vi stod där i mer än en kvart och snacka och bestämde att vi skulle gå tillsammans hem till Erik sen.

Jag kom såklart försent till lektionen men min kompis var faktiskt viktigare. Min lärare undra vart jag vart och jag sa bara ingenstans. Hon såg på mig men sa inget mer. Jag gick till min plats och när jag gick förbi Tilda sa hon: Ojojoj fröken perfekt kommer försent
Jag fattade absolut ingenting för vi var inte ovänner eller nåt vad jag visste. Jag svarade inte utan fortsatte bara till min plats bredvid David. Han brukar jag alltid kunna snacka med för han e så lätt att prata med tycker jag men nu sa jag ingenting. Efter tio minuter frågade han vad det var med mig idag. Jag kollade bara ner i bänken och svara inte. Har din kille gjort slut eller retades han fast han visste att jag inte hade någon. Lägg ner sa jag lagom högt. Men vad är det då? Inget som du behöver veta sa jag. Så var lektionen slut. Jag gick ut till skåpen med Olivia och Tilda kolla snett på mig.
– Vad är det med dig är vi ovänner eller nåt? Undrade jag
– Ska lilla perfekt spela dum nu också? Undrade Tilda
- Skärp dig vad har jag gjort sa jag
- Du vet exakt vad du har gjort
- nej det vet jag inte
- Nähä men fråga Philippe det då
- Vad har han med det här att göra
- Fråga honom e du så j*vla trög där kommer han ju: Philippe kn du berätta varför Romina e dum i huvet?
– Vad snackar du om kan du sluta snacka så mycket skit Tilda fattar du det din feta kossa
- Kossa du då tror du är nåt precis som fröken perfekt
- Lägg av Tilda vad f*n är det med dig undra jag
– Fråga Philippe det skrek hon. Det hade samlats rätt många som kollade på vårt tjafs inte för jag fatta vad det var för kul att kolla på folk som bråka. De hände ju i alla fall nåt det var ju därför. Så kom våran lärare som vi haft i morse och hon undra vad vi höll på med.
- Fråga fröken perfekt det sa Tilda
- Lägg av då sa jag
– Vadå fröken perfekt undra Philippe. Vi fick gå med vår lärare och snacka. Men ingen sa nåt. Sen efteråt sa Philippe att han måste snacka med mig. Så sa han att Tilda trodde att han gillade mig och det var därför hon var skit sur.
– Å schit sa jag, ja pallar verkligen inte med det här varför tror alla att jag är någon j*kla prinsessa sa jag
- För att du liknar en sa han
- Lägg av med det där vet du hur irriterande det är?
- Nej men Tilda har rätt jag gillar dig
- Skärp dig nu sa jag
– Men det är sant sa han. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag sa: Jag hatar mitt utseende jag ska bli uteliggare alla tjejer hatar mig och ni killar gillar mig så dom blir avundsjuka. Så fick jag tårar i ögonen och han krama om mig.
– Romina jag e kär i dig inte bara för dit utseende jag gillar din personlighet och ja skiter i vad alla andra tycker. Jag tänker inte låtsas tycka om Tilda bara för att hon ska bli glad jag är inte sån. Han behövde inte säga mer jag kysste honom rakt på munnen och höll med honom. Jag skiter i vad alla andra tycker jag är som jag är och det kan ingen ändra på!!!!!

Skriven av: Zandra