Polly

Jag springer, flyr. Ljudet av fötterna ekar genom tomma villor och övergivna gator. Benen skriker åt mig att stoppa, synfältet smalnar och fötterna stapplar framåt utan känsel, men jag kan inte stoppa, kan inte ens sakta ner. Ett enda felsteg och jag blir slukad, biten och delad i stycken, en ny måltid. Ett djupt, rossligt skrik tjuter bakom mig, kroppen ryser till, de är hungriga. De är inte snabba, de behöver inte vara det. Zombies, hade någon sagt, men de har inte grön hud och halvätna hjärnor. De är bleka, blodiga och otäcka. Jag sitter lutad mot den kyliga väggen, jag andas lugnt och försöker sakta ner hjärtat som bultar kraftigt. Adrenalinet pumpar fort i kroppen. Doften av jord och betong fyller näsan. Jag vevar igång en liten ljusslinga, Polly viftar med svansen och lägger sig i min famn, men hennes ögon rör sig hektiskt och hon flåsar utmattat. Händer krafsar mot den smala betongdörren som skiljer oss från dem, de står där utanför och väntar. Jag hade varit för nyfiken, jag brukar alltid vara så försiktig, bara gå ut på dagarna, skyddad av solljuset. Jag brukar smyga hem innan solnedgången så de aldrig ser oss, jag gömmer vårat hem och döljer alla spår av oss. Trots det hade jag gått lite för långt, jag hade varit lite för modig och nu vet dom, vi kommer aldrig vara säkra här inne igen. En liten betongdörr räcker inte länge. Jag lägger Polly i sängen bredvid min. Kroppen värker och ögonlocken tar över. Jag vaknar plötsligt upp med ett ryck, något känns väldigt fel. Doften av blod och blöt hund fyller rummet, kylan biter tag i tänderna och får mig att skaka. Ögonen vänjer sig sakta vid det kolsvarta mörkret. Då möts jag av ett par ögon, röda som blod med vildsinta och skakande pupiller. Jag urskiljer Polly som sitter och flämtar våldsamt. Det rinner tjock blod nerför pälsen och tassarna krafsar otåligt i marken. Hon är bara en sekund ifrån att vildsint hoppa på mig, men hon sitter kvar, hon stirrar, väntar. Vad borde novellen ha för titel?

Skriven av: Okänd