POTATISNÄSAN/FRUSEN VÄNSKAP

Det var en gång en snögubbe, som stod i kanten av en skog. I en snöig dunge, dit solens strålar sällan nådde fram. Tidigare under vintern hade några småpojkar hållit till där, och byggt den lilla snögubben.
Under glad lek hade de prytt honom med en hög, svart hatt, en svartprickig fluga och satt dit en svart käpp i hans ena snöhand.
De hade kallat honom Potatisnäsan.
Under flera dagar hade de små pojkarna lekt där vid skogdungen och en dag hade även byggt en liten snökatt bredvid honom.
Men så en dag slutade pojkarna komma dit.
Potatisnäsan väntade och väntade, men ingen kom.
Dagarna gick, blev till veckor och Potatisnäsan och den lilla snökatten stod ensamma kvar.

En dag kände Potatisnäsan hur det blev varmare i luften och snön omkring honom och den lilla snökatten började sakta tyna bort.
Efter en tid hade snökattens svans smält bort.
Och ganska snart var det bara en liten snöplätt kvar av den.
Det var även då det började droppa om Potatisnäsan där han stod ensam kvar och kände sig nedstämd.
Han saknade sin vän snökatten och han ville ju inte smälta bort.
Men det fortsatte bli varmare och varmare och Potatisnäsan blev ännu mer lessen.
Han önskade att det kunde vara vinter och snö och kallt och isigt hela året runt.
En dag när både hans hopp nästan var borta dök en liten flicka upp.
Hon tittade på Potatisnäsan och han tittade tillbaka på henne.
En isig vattendroppe rann ner i hans ena stenöga och han blinkade.
Den lilla flickan såg storögd på honom.
Han försökte få fram ett leende med sin stenmun och flickan log tillbaka.


Två dagar senare sken solen och nästan all snö utomhus hade smält bort.
Den lilla flickans pappa skulle laga mat och gick ner i källaren för att hämta en bit kött i frysen.
Han kom nerför trappan, fortsatte fram till den stora frysboxen som stod i ett av hörnen, öppnade locket och….

- Vad tusan gör en snögubbe här?!!!

Skriven av: Jessica