Prinsessan och drakkatterna

Del 1

Mötet med Cassian, Py och Io

Det var en kall vinternatt som Janna hittade en övergiven gård i det mörka landet Hrafna. Janna var en en övergiven prinsessa som förlorat sin familj tack vare att hon inte var som dem. Hon förstod inte hur en familj kunde överge henne, hon tittade upp i den mörkblå himlen som var fullt med stjärnor som lyste upp över gården. Janna suckade och skrapade med foten i den vita snön, hon tänkte: "varför är livet aldrig så enkelt som det ser ut?" Janna var en helt vanlig tonårstjej med långt blont hår och ljusblåa ögon, det enda hon inte visste var att hon faktiskt var prinsessan av Hrafna. Hennes kläder som hon hade på sig just nu höll henne tillräckligt varm i kylan som den kalla vintern hade övertagit världen med, hon hade en lång brun rock med gröna detaljer och svarta läderskor. Janna tittade ner från himlen och stirrade på det övergivna huset istället. Det kändes mystiskt som om att det var draget till henne. Hon rycktes ur sina tankar tack vare ett högt prassel som var bakom henne i skogsdungen, hon kunde höra små röster viska:

"äh, men sluta med det där din fispropp!!" följd utav en annan:
"Ja, nu luktar det så att en hel bomb har släppts här"
"Lugna er pojkar, jag har läget under kontroll" hördes en fnittrande röst.

Janna gick fram till skogsdungen smygandes och letade fram ett hål genom busken och såg tre små overkliga varelser där. Hon tänkte att det här var verkligen inte sant, vart är det hon har hamnat egentligen. Den ena varelsen som hade tydliga stora gröna ögon tittade upp på henne och pekade på den andra varelsen och sade:

"Cassian, jag tror flickan har upptäckt oss!"
Cassian tittade upp med och såg alldeles förskräckt ut och sade till den feminima varelse:
"Bra gjort! Nu har du fått oss avslöjade! Det var inte vårt uppdrag att bli avslöjade för flickan, utan bara att hålla oss på avstånd!"
"Vad är ni för några??" stammade hon fram men hon var ändå rätt nyfiken på dem små varelserna

Den ena varelsen som hade stora gröna ögon tittade upp på henne och log ett hemlighetsfullt busigt leende och sade:
"Vem är du flicka? Jag är Io, jag är en drakkatt!" kuttrade Io
Janna tog ett djupt andetag och svarade Io:
"Jag vet inte vem jag är, jag vet bara att jag är Janna och vaknade upp här efter att ha varit mevetslös"
"Det vet vi om, vi har studerat dig konstiga varelse!" muttrade varelsen bakom Io.
"Bry dig inte om Cassian, Janna! Han är bara en gammal surmulen liten älva utan vingar!" fnittrade Io och petade på Cassian för att muntra upp honom.
Det harklade en röst bakom dem och Janna ryckte till när hon märkte att det satt något på hennes axel:
"Jag är Py, jag är en drakkatt precis som Io. Vi har samma herre, vi har sänts ut för att hålla koll på dig och se så att du inte hamnar i fara. Io och jag är drakkatter och de har speciella egenskaper" Han tog ett djupt andetag och fortsatte:
"Våra speciella egenskaper kommer beroende på vilken färg vi har. Io här till exempel, eftersom att hon är gul och orange är hennes huvudsakliga uppgift att skydda andra, det är någon man egentligen inte vill stöta på som fiende.. Men ja, du kan ju se varför jag måste se efter Io dagligen.." suckade han och pekade åt Ios håll. Io hade tappat koncentrationen och lekte med en fallande stjärna som flög i luften som höll på att slockna. Cassian muttrade:
"Hon kommer bli vår död.."
Py fortsatte: "Min sort av drakkatter är ledsagare. Vi har även kraften att kunna göra oss själv osynliga men vi kan även göra andra osynliga vilket är väldigt ovanligt bland oss. Cassian här är en älva, vi hittade honom kämpade för sitt liv, han har en herre, men vi har inte lyckats hitta honom ännu och det är därför han är så mutter just nu, han kommer få berätta sin egna historia senare."
Janna tittade stumt på Py som flög framför henne, hon tänkte: "Jag måste drömma.. Herregud. Jag har ju blivit totalt funtad. Drakkatter.. älvor.. herrar? Vad är då jag?". Hon såg frågande på Py och frågade:
"Vem är jag? Vad gör jag här? Varför övergav min familj mig?"
Py tittade på henne och sade:
"Det är en historia vi kommer ta reda på framåt i vår resa, du kommer att få mer information när vi kommer till vår herre."
Janna suckade djupt och studerade Io som fortfarande lekte med den fallande stjärnan, sedan slog det henne att hon glömt bort att det övergivna huset. "Py, vad är det där för övergivet hus" frågade hon.
Py svarade henne: "trodde aldrig du skulle fråga! Det här övergivna huset är en magisk portel. Den kan ta oss till både bra, fantasi och dåliga platser i det här landet. Vi ska använda den här först ikväll! Vi har väntat på dig."
Janna stammade och sade: "I-i-kväll?"
Py nickade och flög bort till det övergivna huset och ropade på dem. Janna staplade iväg i sina svarta läderskor och snubblade lite i snön, on kände sig nervös. Hon visste inte alls om hon kunde lite på drakkatterna. Hon kom fram till Py, Io och Cassian och stirrade stumt på dem och Py sade:
"Du unga dam, måste sätta din hand på handtaget annars kan vi inte komma in. Det är bara du som kan öppna denna dörr."
Janna lydde Py och satte sin hand på det silvriga dörrhandtaget, ögonblicket hon gjorde det prasslade det till i skogen och en mörk mansröst hördes:
"STOP!!"
Janna hoppade till förskräckt och tittade mot skogen, ett par ögon stirrade på henne och hon kände sig plötsligt inte säker...

The Typing Girl

Jag är en tjej som gillar att uttrycka mina känslor och tankar genom text och annan sorts kreativitet, annars som person är jag väldigt snäll och trevlig och behandlar andra som de själva vill bli behandla. Jag läser till Undersköterska just nu och älskar att jobba med männsikor. Min fritid går mycket åt till min familj, vänner och annat kreativt skapande såsom; att måla och fotografera men mitt skrivande är en stor del av det.
The Typing Girl är medlem sedan 2016 The Typing Girl har 1 publicerade verk