Ridskolan Blev Platsen För Hans Livs Stora Kärlek

Han heter Karl men kallas för Kalle. Han är 32 år fyllda men har ännu inte haft någon flickvän. Kompisarna verkar inte ha något problem av det slaget. Flera av dem har i samma ålder haft flera mer eller mindre långa förhållanden. Någon har till och med gift sig, bildat familj och fått barn.
En anledning till Kalles bekymmer är att han är otroligt blyg. Han vet helt enkelt inte hur man närmar sig en flicka. På diskot står han passivt för sig själv vid sidan om och tittar på medan de andra killarna aktivt dansar med tjejerna.
Det här med att börja rida, var inget han själv funderat på över huvud taget. En av hans kompisar, Nisse, hade sedan barnsben ridit mycket. Han var ganska duktig och hade tävlat i unga år. Pådriven av sin mamma som också var tävlingsryttare. Nisse skulle åka och se på när hans mamma tävlade och föreslog att Kalle skulle följa med. Kalle var inte så där sugen men eftersom han inte hade något annat att göra den aktuella söndagen, så tackade han ja.
Det såg kul ut. Ryttarens samspel med hästen tilltalade honom. Speciellt hur ryttaren kunde samla hästen inför varje hopphinder. Nisses mamma lyckades ganska väl och slutade på tredje plats. Efteråt kom hon fram till Nisse och Kalle för att hälsa.
- Jag visste inte att du var hästintresserad, säger hon till Kalle.
- Nej, det är jag verkligen inte men det ser kul ut.
- Då tycker jag du ska prova på. Följ med Nisse nästa gång han ska till stallet, så ger jag dig en prova på lektion. Du ska få rida en mycket snäll häst. Du behöver inte oroa dig.

Två veckor senare ringer Nisse och säger att han ska till stallet och undrar om Kalle har lust att följa med. Han svarar med tveksamhet ja. Väl där kommer Nisses mamma och hälsar på honom, klädd som han är i träningsoverall och gymnastikskor.
- Träningsoverall är väl ok men gymnastikskor går inte. Du får låna ett par ridstövlar av Nisse. Han har flera.
Kalle har bytt om och är fundersamt klar att rida. Nisses mamma går och hämtar den häst Kalle ska rida på.
- Det här är Felix. En grå valack som varit lektionshäst i många år. Han är väldigt omtyckt av ridskoletjejerna för sitt lugna humör. Lätt att rida. Man nästan ser på honom att han gillar att bli riden. Nu ska jag först lära dig hur du tar dig upp på hästryggen. Jag håller i tyglarna medan du sätter foten i vänstra stigbygeln, tar tag i ridsadelns främre och bakre kant och häver dig upp. När du känner att du har full kontroll, lägger du över höger ben och sätter dig på sadeln.
Det krävs flera försök innan Kalle lyckas ta sig upp. Nisses mamma håller kvar sitt grepp om tyglarna och börja gå sakta framåt. Kalle känner hästens rörelser. Det känns som att vara på ett vågigt hav. Efter en stund får Kalle själv hålla i tyglarna. Han får lära sig hur man får hästen att stanna, börja gå och svänga höger eller vänster. Efter trettio minuter är lektionen över.
- Det klarade du ju utmärkt Kalle, kommenterar Nisse.
- Jo, det kändes bra men jag märker att innerlåren blivit lite ömma. Ska det vara så?
- Det tar lite tid innan det inte är lika besvärligt. Men du Kalle. Efter ett ridpass händer det att man måste hjälpa till och ta hand om hästen, innan man ställer in den i boxen.
- Och vad kan det vara?
- Det ska du få lära dig av Lisa. Hon är en av våra ridskoletjejer som trivs på ridskolan. Hon är här nästan varje dag efter jobbet.
- Hej, jag heter Lisa och vad heter du?
Lisa är en rättfram frisk fläkt som överrumplar Kalle.
- Kalle, säger han lite blygt.
- Kul Kalle, nu ska du få hjälpa mig ta hand om Felix innan vi sätter in honom i hans box.
Lisa instruerar Kalle vad han ska göra. Han tycker Lisa är en trivsam person som han gärna vill lära känna lite närmare. Om hon nu inte redan har en pojkvän som fyller hennes dag när hon inte är på ridskolan.
- Kalle. Jag hade tänkt ta en fika på kafeterian. Har du lust att hänga med?
- Mer än gärna.
Medan Lisa och Kalle njuter av sin fika, kommer Nisse förbi.
- Nå, vad säger du Kalle. Blir det fler ridlektioner eller har du fått nog?
- Det är klart att du ska fortsätta, säger Lisa. Jag tar gärna hand om dig.
Lisa skrattar befriande hjärtligt när hon säger det. Kalle kan inte låta bli att ta intryck.
Hon verkar vara full av energi. Något Kalle själv saknar.
- Hur blir det Kalle, när ses vi nästa gång? Lisa ställer frågan.
- Jag vet inte. Jag får fundera.
- Fundera och fundera. Vad har du att fundera över? Det är fredag i dag. Jag bokar in en tid på måndag klockan 19. Vad säger du om det?
- Jo, det blir bra.
Lisa hämtar påfyllning av kaffet. De sitter kvar i kafeterian och utbyter lite information om varandra. Lisa hade tills nyligen en pojkvän men det fungerade inte så bra. Han var ingen hästmänniska och hade därför svårt att acceptera Lisas många timmar i stallet. Kalle berättar att han inte heller har någon flickvän. Han är ärlig och säger som det är. Han har aldrig haft någon.
- Oj, säger Lisa förvånad. Det måste vi ändra på! Vad säger du om att gå på bio nu på onsdag och att vi fikar efteråt. Så att vi lär känna varandra lite bättre?
- Det låter alldeles förträffligt bra.
Kalle har förhoppningsvis funnit den flickvän han längtat efter alla år. Med tillförsikt ser han fram emot att få träffa Lisa den kommande veckan. Kanske har han hittat sitt livs stora kärlek.

Skriven av: Axel Welin