Sista förlusten

Tåget skulle fara iväg om några sekunder och den kalla väntan störde honom. Men det brydde han sig minst om. Allt han tänkte var att göra sig bred för att möta hennes milda vackra blick som hon höll i sina ljusbruna ögon. Inramad i fina ordentliga ögonfransar som han hade som första hoppet att vakna upp med i hopplösa tider!
Men nu var de svarta tiderna äntligen över. Nu kunde han återkrama sin kärlek som han någon gång tagit farväl av och njuta av ett lyckligt slut på de två år som hade gått med snigelfart. De åren som han överlevde bara med hjälp av sina drömmar där han i en romantisk bild höll hennes hand och hennes vackra leende hade behärskat all honom.
Från tågets ruta syntes ett lyckligt par som var insjunkna i en lång kyss, det fick honom med större vilja att tänka på den smekmånad som han hade lovat henne efter detta långa militärtjänst.
En smekmånad där han för första gången skulle höra henne säga jag älskar dig och att inte längre se hennes ögon i en stämning av hopplöshet ! Tåget rullade iväg samtidigt som unga mannens tankar rullades mot kärleken.
Under tågets resa hade unga mannen sytt sin blick på den röda blomman som han köpte från en kiosk bredvid militärkvarteret. Medan tågets skakningar skakades han med sina militärkläder och ett par långa snörkängor som presenterade honom som en vissen soldat som om några timmar skulle bli vattnad, av med all trötthet, vissenhet och se sig lyckligt.
Rullande tåget var framme och unga soldaten andades nu i samma väder där kärleken andades. Hans kängor blev blötare och blötare desto fortare han tog avstamp i slasksnön för nästa avstamp mot kärlekens hem. Hur skulle kärleken reagera när hon såg sin framtidsman i militärkläder med större kroppsbyggnad, en ryggsäck i ryggen och en rödstående blomma i handen?

Det var inte säkert att den unga soldaten inte skulle sakna militärtjänsten, där han hade byggt sina stora minnen. Båda goda och ohyggliga . Han minns när någon höst kväll han hade hennes foto i handen och hade glott på hennes vackra leende tills ögonen föll ihop och på morgonen efter tog sömnen över styrketräningen som general brukade vara tränare för. Efter dess fick han två dagars finka straff av den stränga generalen.

Hans puls ökades i större fart än ljusets och hans känslor skulle nu dämpas med ett hygglig träffande där kärleken äntligen var glad och hoppfull. Han var nu nära huset där han för första gången hade sett henne på balkongen då han kände sig kär i någon.
Utanför gränden hördes det högljudda tjejskratt och blicken mötte kärleken bort ifrån. Med lång vit klänning, drunknad i lycka utan att bära sig någon känsla av hopplöshet . Denna gång kunde unga mannen känna kärlekens äkta glädje fast inte i sin egen famn. I någon annans.

Skriven av: Mahdi Habibi