SKÅDISEN

SKÅDISEN


En alldeles vanlig lördagseftermiddag hos Sofia och mig. Ja inte helt vanlig för vi har besök av min gamle vän skådespelaren Niklas. Ja förstås, han var mer aktuell som skådespelare för några decennier sedan. Sanningen å säga, han hörde väl inte till de stora aktörerna utan hade roller på de mindre teatrarna och i några filmer. Men hans namn förekommer då och då på TV och i dagspressen, men nu som kritiker och nån gång som regissör.

Nåväl, vi satt runt köksbordet och pratade om ditt och datt. Han berättar gärna om sina bravader. Han är väl insatt i teaterhistoria och kan ingående delge oss vad som hänt när och var. Kvinnan är hans älsklingsämne.

Jag lägger märke till att han fortfarande har ett gott öga till Sofia, liksom han hade i våra yngre dar. På den tiden var han inte främmande för närgångna beröringar av min blivande fru. Och hans blickar skvallrade om att sådana känslor finns kvar än idag.

Vi har inte sett varandra på många år. Han är ogift men kärlekshistorierna flödar om hans relationer med det täcka könet.

Under samtalets kom vi givetvis in på relationer och hur sådana uppstår. Som han sa, det är ju kärnan i en verkligt bra pjäs. Medan han tittade på Sofia ställde han plötsligt frågan om varför vi inte hade några barn. Jag vet inte varför, men Sofia rodnade som en tonåring. Vi, vi kanske bara inte ville ha några svarade hon. Inte för att vi inte kunde få utan snarare med tanke på allt elände i världen

Men sa han, varje kvinna vill ju ha barn. Varje kvinna gillar att bli älskad på ett intimt och mer eller mindre våldsamt sätt. Och så la han sin hand på Sofias knä.

Sofia drog sig försiktigt undan och tittade förskräckt på mig. Jag inflikade att han nog har rätt, men att kärlek och intimt umgänge inte nödvändigtvis behöver resultera i barnalstring. Vi har funnit att vår kärlek blivit allt rikare genom att inga barn kom att störa oss i sovrummet.

Så sant sa han. Men varför då bara ha en partner? Ju fler man kan fånga desto rikare blir insikten om hur kvinnan vill ha det. Och så strök han med sin hand över Sofias knä igen och nu upp mot hennes sköte. Å förlåt! Det var inte meningen, men du är så ungdomligt vacker och utstrålar en längtan av begär.

Vad skulle jag säga? Det kändes obekvämt. Jag ville inte kasta ut honom. Och han hade ju rätt: Sofia har en utstrålning av glädje och samhörighet. Jag bara konstaterade att Sofia och jag lever ett gott liv tillsammans.

Samtalsämnet lämnades, åtminstone för stunden, och gled in på andra spår. vi pratade om vardagliga saker och om arbete och fritid.

På tal om fritid, vad gör ni i kväll frågade han? Jag vet en bra teaterföreställning som ni säkert skulle tycka om. Den handlar som pjäser alltid gör, om kärleken mellan man och kvinna. Det skulle va roligt om ni kunde följa med.

Ojaaa sa Sofia det skulle passa bra tyckte hon. Själv var jag tveksam eftersom jag, utan att ha talat om det för Sofia, hade två biljetter till en konsert. Nja, teater är väl inte min starka sida utan jag har tänkt ta med Sofia på den berömda konserten som ges i kväll.

Men sa Sofia, den konserten kan vi ju se och höra. Den sänds ju på TV senare i veckan.

OK sa jag, om du vill kan du och Niklas gå på teatern sa jag lite surt.

Ska du inte följa med frågade Niklas, som fick något längtansfullt i blicken. Det vankas en del naket i några av scenerna!

Nej, men det blir bra om du tar med Sofia så hämtar jag er efter föreställningen. Så kan vi gå på nån nattklubb efteråt.

Jag har ett bättre förslag sa Niklas. Vi åker hem till mig efteråt. Där finns gott om mat och dricka.

Så fick det bli och Sofia gick för att byta kläder. Och som alla vet: Det tar en stund innan aftonklänningen kommer på plats. Under tiden pratade Niklas och jag om den gamla goda tiden när vi tillsammans raggade tjejer på ungdomsställena.

Sofia uppenbarade sig. Det var inte utan att jag drog en djup suck. Vad hade jag givit mig in på!!!! Hennes skönt åtsittande klänning uppenbarade en härligt ungdomlig kropp. Hon var ju ändå nära de femtio. Klänningen slutade strax nedanför stussen och var djärvt urringad. Dessutom använder hon aldrig bh utan klänningen fick dölja det den kunde. Ett par högklackade skor avslutade hennes läckra ben, nu klädda i tunna svarta strumpor. Hennes mun lyste inbjudande röd och ögonfransar och maskara bidrog till detta.

Niklas tog henne under armen och sa att det här bådar gott för kvällen. Jag körde dom till teatern.

------

Som jag lovat parkerade jag bilen precis utanför teaterentrén. Satt kvar och gruvade mig för den fortsatta kvällen.

Publiken började strömma ut och jag såg genast Sonja och Niklas. Verkligen ett vackert par. Men va nu? Dom böjde sig mot varandra. Jag såg tydligt hur dom kysste varandra. En lång kyss! Folk runt om stannade upp. En tidningsreporter fångade upp dom. Han kände förstås igen den gamle skådespelaren.

Jag steg ur bilen och gick fram till den lilla gruppen nyfikna som samlats kring Niklas och reportern. När jag kom fram hörde jag reportern säga: Och du har hittat en ny flamma?

Ja kvinnor är livet svarade Niklas obekymrat.

Sofia, som inte såg att jag sällat mig till skaran nyfikna, verkade upphetsad av att få komma i rampljuset. Niklas hade lagt sin arm runt hennes midja och hon lutade sitt huvud mot hans axel. Reportern sneglade på henne och sa nåt om att Niklas hade gjort ett gott val som vanligt.

Jag fann det för gott att ge mig till känna. Klappade Niklas på axeln och sa att nu åker vi.

Efter en ursäkt till reportern gick vi bort till bilen. Han och Sofia satte sig i baksätet. Vi for iväg till Niklas hus en bit utanför stan. Jag visste var det låg.

Jag hade ställt in backspegeln så att jag kunde se vad turturduvorna hade för sig där bak. Som jag redan gissat så kunde Niklas inte hålla sin hand borta från Sofias lår.

Sofia fnittrade som en tonårstjej. Du trivs sa jag riktat till Sofia. Hon liksom nyktrade till. Med en avmätt ton svarade hon att det var minsann inte varje dag man blev så uppmärksammad.

Vi kom fram till den vackra villan nere vid stranden där Niklas numera bodde. Vad jag hade hört så hade han någon sorts filmstudio inrymd i ett annex också.

Inkomna i huset visade han runt i de olika rummen. Påkostat, men inte pråligt. Hela tiden höll han sig tätt intill Sofia. Hans händer vilade gärna på hennes stjärt om de inte var upptagna med att stryka längs hennes armar.

Han lämnade oss för att åstadkomma den utlovade supén.

Va håller du på med Sofia? Min stämma var mjuk och inte på något sätt anklagande.

Hon tittade på mig med ett leende. Det är ditt straff för att du inte ville följa med på teatern. Jag ville ju att du skulle följa med och skydda mig från det stygga trollet och hans handgripligheter. Men nu får du ta följderna.

Men snälla Sofia! Sluta innan det går för långt sa jag med bestämd röst.

Niklas kom tillbaka och dukade upp en måltid som hette duga. Inte bara hårdvaran utan även dryckerna var utsökta. Stämningen började bli hög. Även jag hade kommit upp i varv. Kan det ha varit de goda dryckerna? Av allt skrattande och den höga ljudvolymen skulle man kunna tro att vi var minst ett dussin personer.

Efter måltiden lotsade Niklas oss in i ett sparsamt möblerat sällskapsrum. Några stresslessfåtöljer, en soffa med soffbord och väggar med bokhyllor Belysningen var dämpad och en dold högtalaranläggning gav ifrån sig soft music.

Sofia sjönk ned i en av fåtöljerna. Hennes korta klänning dolde inte mycket av hennes vackra långa ben. Inte blev det sämre av att Niklas tog tag i fåtöljens ryggstöd och fällde ut fåtöljen. Där låg Sofia raklång! Klänningen uppgliden så att ett par svarta stay-ups och svarta trosor blev synliga. Den mellanliggande mjuka nakna huden lyste förföriskt vitt i kontrast till det svarta.

Vem skulle inte reagera på en sådan uppenbarelse? Jag kände min kuk snabbt fylla det trånga utrymmet i mina byxor. Niklas skrattade förtjust. Sofia tittade på mig med ett stort leende. Hon gjorde inte några som helst försök att dölja sig.

Där sitter eller snarare ligger du bra sa Niklas. Han smekte hennes kind och lät handen fortsätta ned i klänningens djärva urringning. Han hejdade sig. Förvånat frågade han: Har du ingen bh? Gud va sköna bröst du har!

Jaaa, sa jag, Sofia använder aldrig någon bh numera sen hon slutade sitt kontorsjobb. Vad har det tagit åt mig? Jag tillät Niklas njuta av hennes mjuka, alltjämt fylliga bröst. Försökte inte stoppa honom, inte ens protestera. Tvärt om uppmuntrade min kommentar honom att fortsätta att ta för sig.

Sofia hävde sig upp i sittande ställning. Tittade på mig. Du är just en äkta make som låter villt främmande karlar beundra min nakna hud! Hon skrattade och återtog en halvliggande ställning.

Jag satt i soffhörnan och hade fri sikt in mellan hennes ben. Niklas gick omkring. Fyllde på våra glas och pratade om kvinnors utmanande beteende. Det märktes att han eggade upp sig.

Niklas var på väg att fylla på Sofias glas. Medvetet eller omedvetet missade han glaset och vätskan rann ut på hennes klänning. Sofia satte sig upp. Såg bekymrad ut. Sorry sa Niklas! Va fumlig jag är! Lika bra du tar av dig klänningen.

Jag kunde inte annat än skratta. Klart att jag förstod att hade gjort det med flit. Jag hade tagit fram min mobil och plåtat henne där hon satt med sin indränkta klänning. Du behöver väl inte ta en bild nu när min klänning är förstörd. Du har ju inte fotat tidigare i kväll!

Åhhh, din min var så gudomligt skön när du fick en kalldusch. Alla skrattade.

Hon reste sig. Drog ogenerat av sig klänningen. Kvar blev en nästan naken Sofia med sina svarta strumpor och trosor. Klart att jag fortsatte att fota henne.

Niklas som stod bakom henne var inte sen att gripa tag om hennes midja. Vad jag njöt! Hennes händer fumlade för att hitta hans gylf. Hon grabbade tag i utbuktningen på hans byxor. Vände sig om lossade livremmen, knäppte upp gylfen och byxorna föll till golvet

Hon ställde sig på knä, drog ned hans kalsonger. Hans lem studsade fjädrande ut från sitt gömsle. Hon tittade på nyförvärvet. Tog tag i pungen. Öppnade sin mun och in slank hans långa kuk. Hela tiden plåtade jag sceneriet.

Jag hade inte föreställt mig att Sofia skulle kunna svälja något så långt. Men utan vidare åkte den in i henne. Hon sög för allt vad hon var värd.

[Forts. följer]

Bock I Örtagård

Ålder är inget oöverstigligt, livet är till för att leva.
Bock I Örtagård är medlem sedan 2020 Bock I Örtagård har 1 publicerade verk