Skärtorsdagen

Det var tidigt på morgonen, jag Ronnie som vanligt var jag på väg till jobbet. Tjejen som alltid var på bussen glömde sina vantar på sätet. Hon gick ut ur bussen och jag försökte hinna till henne men dörren stängdes och en duns hördes, mitt ansikte trycktes mot glas fönstret hon kolla bakom sig och såg mig och jag räckte upp handen med hennes vantar och mimade imorgon. Efter två år gifte vi oss och vi fick en liten dotter som heter Lina. Lana och jag var ateister men Lanas familj var till högsta grad religiösa så Lana hade en strikt tonår. Lanas familj bodde i Kiruna så de var inte så förtjusta att åka flyg ända ner till Stockholm. Det var en eftermiddag där Lana var på en efterfest med jobbet och jag och Lina satt i köket jag åt mat och Lina satt på golvet och rita. Från ingenstans säger Lina "mamma arg" det var hennes första mening man ska ju bli glad över det men det var konstigt. När Lana kom hem så frågade jag henne om hon var arg på festen och hon sa "ja". Jag blev förvirrad för en sekund men sen brydde jag inte mer. Det var skärtorsdagen Lana ville inte att jag skulle komma med henne till sina föräldrar, dessutom tycker jag att dem är tråkiga. Lana tog med sig Lina till Kiruna, jag såg att Lana hade glömt mobilen på köks bordet så jag tog en titt och ringde Lanas familj och hennes mamma svarade "har Lana kommit till Kiruna alltså till er?" frågade Ronnie. "nää hurså" svarade Lanas mamma, ah hon har glömt sin mobil hemma och jag undrade om hon hade kommit till Kiruna med Lina. Medans Lana var bort kunde jag kolla i skrivbordet som var Lanas för att hon hade en låst byrå och det var inte så svårt att öppna. Jag gick igenom varje papper som fanns det jag såg var konstigt att hon har tagit lån på 10.000 och alla bilder som Lina har ritat, för bilderna som Lina ritade ar som människor är hängda på galgar och att det fanns människor i eld och det fanns detaljer som jag viste att Lana har ritat. Jag och Lana hade pratat och detta och har sagt att detta ska sluta men då har hon inte slängt bilderna, Lina var mest hos sin mamma och när jag hörde dem prata i rummet så viskar de alltid men de gångerna jag öppnar dörren fnissar de och är tysta, ibland brukar jag säga till Lana att jag känner mig utesluten men det ända hon svarar med är med ett litet skratt. Jag hittade också ett papper på en adress som jag troligt nog åkte till. Jag såg övergivna hus och nerslitna när jag kom fram till destinationen så kollade jag ordentligt på GPS: en, det var en kyrka. Jag tänkte mig vad skulle Lana kunna göra här jag gick in och där ser jag Lana naken i en rund cirkel av eld och spottar ut ord på ett språk jag ser Lina och Lana skriker att hennes kropp tillhör dem jag fatta såklart ingenting så jag tog Lina men jag stannade för att det var en svart gestalt. Så det ända jag tänker är att ta Lina och åka iväg. Jag åker så fort jag kan, efter flera mil stannar jag på en bensinmack. Och från den dagen har vi varit på flykt, ni vet inte detta men Lana är i Linas ögon och försöker att hitta oss genom skyltar och platser som kanske Lana har varit på. Jag har köpt en husbil i Malmö och det var en dag där jag slutade att köra men jag ville verkligen skriva detta och Lina är på sin surfplatta. Lina ropar på mig och säger förlåt hennes kors halsband hade ramlat av hon sa att det kliade och så ser jag att kart applikationen är öppen och GPS; en är öppen jag ser att i Linas ögon är det Lana innerst såg ut som om Linas ögon var döda och en röst från Lina kom ut men det lät inte som Lina utan som Lana som sa "knack knack" och samma sekund sa bankades på husbilens dörr.

Pelin arslan

Jag tycker om att skriva böcker...
Pelin arslan är medlem sedan 2018 Pelin arslan har 1 publicerade verk