Publicerat
Kategori: Relationer noveller

Skilda vägar, försök att förstå mig Evis.

Jag har försökt att förklara för dig i detalj varför jag reagerar på vissa saker så starkt men uppenbarligen så förstår du mig inte, du säger och du tror att du förstår mig men du gör inte det, du har själv sagt att du är dålig på kommunikation och det är just där skon klämmer, där har du gjort mig irriterad fast jag har varit glasklar med att förklara hur du möter mig på bästa sätt och det hade varit så enkelt men du kunde ändå inte fixa det, eller du ville inte fixa det.

Du säger att mina aggressioner kommer att hända igen, till dig eller någon annan.. nej eftersom det flesta kan kommunicera så slipper det blir missförstånd och irritationer men i ditt fall så kommer du förmodligen alltid ha problem och således blir det problem med den du är med i framtiden men det är såklart inget du inser eller tror på, jag står iallafall för mina kast och har förklarat varför jag blev irriterad, ta även ditt kast och inse att du är precis lika mycket ansvarig för missförstånd som ledde till onödiga irritationer, din dåliga förmåga att kommunicera kommer att fortsätta att ge dig problem i framtiden.

Jag borde inte skrivit som jag gjorde och du borde inte retat upp mig till den graden att jag använde dem orden, du visste exakt att du tryckte på knappar som sved för mig och du gjorde det om och om igen.

Du tror jag har aggressioner inom mig? åter igen så har jag förklarat att jag levt med en tjej med psykopatiska drag som misshandlat mig psykiskt i 10års tid, jag som du var psykiskt svag och lät mig vara kvar i det destruktiva förhållandet vilket medförde stora konsekvenser på ett känslomässigt plan för mig, det ska ingen annan råka ut för tänker du? nej helt sant men vi är formade av våra upplevelser och det spelar ingen roll vem man är, trycker man på fel knappar om och om igen fast man vänligt förklarat att man är trasig på dessa sätt så blir det tillslut en reaktion.

Jag är en enormt kärleksfull kille och det ska du aldrig någonsin komma att ta ifrån mig för att du har tryckt på knappar som väckte ilska inom mig från mitt förflutna, jag har sagt precis hur det ligger till och vad jag regerar på och ändå så tryckte du på dessa knappar och så är jag den onde för att jag regerade.

Du säger även att du blev rädd för mig, jag har aldrig någonsin hotat dig, jag har aldrig någonsin rört dig illa, jag har aldrig skrikigt åt dig och skulle aldrig någonsin göra något sånt, att du blev rädd pga ditt elaka förflutna förstår jag men jag är inte dem och kommer aldrig att bli ond fysiskt.

Jag märkte tidigt att du är en trasig och svag individ och med tiden förstod jag också att du har svårt för kommunikation över lag, tex när jag frågade dig om vägbeskrivning på jobbet så kunde du inte beskriva vägen utan det skulle typ skrivas som någon liknande karta.. det jag försöker säga är att du vet ju om att du är begränsad inom detta område och då bör du också förstå att det blir irriterande när du varken förstår mig eller kan prata ut ordentligt om viktiga saker och detaljer som vi har försökt att reda ut.

När vi pratade i telefon i vintras så förklarade jag en sak till dig och jag sade det minst tio gånger men du förstod ändå inte, du fastnade i ditt egna svar och var helt låst vid det, den biten kan du nog inte själv inse och du håller såklart inte med mig men faktum kvarstår att du har stora problem med att prata och även att förstå verkar det som vilket är bäddat för problem, eftersom du inte förstår att det är ett problem så kommer det alltid att vara ditt problem och således rinna över på din omgivning så att de riskerar att få problem.

Det verkar också som att du nonchalerade mitt tråkiga avslut på arbetet där jag blev totalt knivhuggen i ryggen och spottad på av kollegor, kollegor som även såg till att jag blev illa omtyckt av flertal vårdtagare mot slutet, vårdtagare som brukade älska att jag kom och tog hand om dem ryggade tillbaka och tyckte illa om mig, du läser orden men du fattar inte ett piss hur hårt det tar i ens hjärta.

Jag var så omtyckt av alla på jobbet och så valde en kollega som jag inte sagt eller gjort något illa till att totalt pissa på mig bakom ryggen, det vare ett svek som satte sig så jävla djupt och drog upp känslor jag hade begravt under lång tid.

Jag vart sen arbetslös, Ylva ville inte ge mig referenser för framtida jobb, jag gick från att vara älskad på jobbet till hatad pga skitsnack som var svävande över mitt huvud, det var ett svek som gjorde mig extremt sårad och det satt i länge, jag kände att jag kan inte låta på någon och där kom din o min grej i mellan.

Känslor jag hade begravt kom tillbaka och så blev din om min kommunikation sämre, det var så jävla tråkigt att det blev som det blev men ta aldrig ifrån mig min goda kärleksfulla sida som jag faktiskt är, ditt o mitt problem blev inlindat i en lång serie av piss på mina axlar, jag skriver det för att DU ska förstå MIG, INTE för att jag anser att jag är ett offer! hoppas att du fattar det en gång för alla.

Du har din ryggsäck med tråkigheter som har format dig och det är en del av dig, samma gäller för mig, både du o jag har begravt mycket av ryggsäckarna men vid fel bemötande och beteenden så kommer det alltid att finnas risk att det kommer fram tråkiga sidor men det styrs och kan besegras med god enkel kommunikation.

Jag hade ändå så gärna vilja gå vidare och ha någon form av vänskap men det går inte, du har sparat groll i mobilen som du använder emot mig och smutskastar mig fast det står du inte för, du är den gode och jag är den onde, det är så du ser på det och det är så samhället ser på det.

Farväl Evis och låt dig lära dig bättre kommunikation för ditt egna bästa så ska jag sluta att träffa såna som behöver lära sig det.

När vinden viner så att det svider det är då vi endast är individer.
Skywalker är medlem sedan 2016 Skywalker har 7 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen