Sköna känsla vad jag saknat dig !!!

Smärtan när träribborna i rummets enkelsäng pressades mot mitt ansikte var enorm.
Jag kunde inte andas, vårdarens vikt på min rygg och armarna vända bak på ryggen tryckandes upp mot mina skuldror gjorde de innerligt svårt att ta in luft. Mina försök till skrik gjorde så att lungorna panikartat försökte dra in syre . Tårarna rann och de blev svart i mitt huvud..

Min kropp tvingade mig att stänga av, tvingade mig att sluta skrika och jag slappnade ofrivilligt av. Vårdaren som satt på min rygg lättade först greppet om mina små barnshänder innan han tog ansats till att kliva ner från min ömma rygg. Först då kunde jag lyfta ansiktet från ribborna, jag gnuggade min högra kind och kände värme stråla från huden.
Mitt ansikte var blött av tårar .. Vårdaren som hållt mig fast gick ut ur rummet och den andra kvinnliga vårdaren som stått jämte gick ut sist och låste dörren bakom dem.

Jag sjönk ihop på golvet mellan sängen och väggen, jag kände en liten smula trygghet där, konstigt nog!
 Gapet däremellan var cirka 50 cm brett, lagom stor plats för en liten flicka på 150 cm och 42 kg . Jag satt där, tårarna fortsatte att forsa från ögonen ner förbi min mun och fortsatte droppandes ner på mina knän . Jag kände den salta smaken av tårarna på min underläpp.

Min mamma hade återigen sagt de 31 orden, alla de 124 bokstäverna och jag hade inte blivit ledsen denna gången. Jag hade känt ett enormt tryck över mitt bröst, en känsla av ren skön ilska for igenom mig. Jag sparkade på dörren ut från telefonkuren och till slut hade två vårdare öppnat dörren, slängt sig in efter mig och agerat helt efter utredningshemmets rutin. Så nu satt jag här på golvet, kanske stod även de i rutinen ? Jag fick mat serverat på rummet den kvällen .. Ångesten stegrade och sjönk ett flertal gånger den natten.

En sån natt ska en liten flicka ha en trygghet jämte sig i sängen, hon ska ha en mamma som stryker henne på kinden och säger att allt kommer bli bra. Jag låg där själv, oälskad, oönskad och bortglömd !!

Emelie

Ung mamma, 28 år gammal. Går enligt många under beteckningen maskrosbarn! Själv säger jag familjens svarta får.
Emelie är medlem sedan 2017 Emelie har 3 publicerade verk