Publicerat
Kategori: Novell

Sorg

Åter igen faller snöflingorna utanför fönstret. De singlade ner mot den nakna marken. .
Jag ligger i min säng, på BB tårar rinner nerför mina kinder av glädje, hon var så vacker. Hennes stora bruna ögon med sin fina lena bebishud. Vem hade kunnat var lyckligare än vad jag är just nu.
Hon föddes kl 07.58 på morgonen. De nyfödda barnens hjälplösa skrik hördes in till rummet via korridoren från dom andra rummen. Barnmorskan kom in till mig och sa att det var min tur att få träffa läkaren för en undersökning på min underbara dotter.

Jag reste mig ur sängen och tog den lilla vagnen, där hon låg om stoppad med en liten nalle som jag hade köpt åt henne .Jag gick in till läkaren han presenterade sig. – Hej jag heter Erick , och jag ska titta så att allt ser bra ut på denna lilla fickan. Han tog henne och la henne på skötbordet och hon skrek. Han klämde lite på henne och tittade på naveln. Läkaren sa att allt ser bra ut men ville att skulle stanna en dag till, för att se att amningen kommer i gång. Vi gick ut från rummet det luktade mat jag kände mig faktiskt lite hungrig det var middagen som serverades, det bjöds på en tallrik kött gryta med ris .Jag satte mig vi bordet intill fönstret .

Kvällen gick fort ,plötsligt var det morgon igen och idag visste jag att vi skulle få åka hem. Det gick några timmar fram på förmiddagen barnmorskan kom in och sa att vi kunde åka hem nu. Jag ringde och beställde en taxi till strandvägen 5a från BB, Falu lasarett. Vi kom hem till min lilla lägenhet, det var bara jag och den vackra flickan min ängel och jag. Det var lugnt och skönt vi var trötta.

Det gick några dagar innan första besöket kom hem till mig., jag hade en kontaktperson i samma
Hus Gunnel hon var så snäll. Hon brukade hjälpa mig med jag var ensam och oerfaren mamma. Det knackade på dörren det var Gunnel - hej får man komma in -ja visst får du göra det min lilla ängel ligger och sover nu. – okej men jag kom för att prata med dig om en sak . Socialtjänsten ringde mig i går och sa att du fött en dotter, - dom är lite orolig för dig om du ska klara detta helt själv .- det är ett stort ansvar att ha det barn .ja jag vet men vad vill dom med det? Vi har ett besök hos dom i morgon för att prata om alternativ av insatser du kan få från dom. Jag täckte nej jag vill inte ha deras hjälp jag klarar mig själv .- men okej jag får väl gå då vilken tid är det? Kl.11.00.
Vill du ha lite kaffe ja tack jag sätter på det åt dig då,


Det var nu tisdag morgon och det var i dag, jag skulle till socialtjänsten på möte, jag var orolig att något jag inte gillade skulle sägas. Innan mötet så satte jag mig i parken utanför biblioteket, som låg intill socialtjänsten mina tankar rullade runt i huvudet om vad som skulle hända. Jag gick in i det tråkiga ner slitna kontoret och satte mig och väntade att någon skulle komma ut och ropa efter mig. Dörren öppnades och en mörkhårig small kvinna men lite ljus röst sa är det Maria? .- jag hej jag och min älskade dotter kom in där inne i ett rum satt två kvinnor till.
- jag får väl prestera mig mitt namn är Eva och jobbar på familjeenheten
Den andra kvinnan presterade sig som Kerstin.
Vi vill erbjuda dig lite hjälp. Vi har sett till att du ska få komma till ett utrednings hem och få lite stöd och hjälp.

Jag åker med socialsekreteraren till utredningshemmet,Jag kände att jag inte hade något annat val en att följa men .min lilla söta ängel min älskade dotter sitter bredvid mig i den mörkblåa bilbarnstolen. Hon är bra några veckor gammal, jag sitter och täcker varför ska detta hända just mig för vad har jag gjort för fel. Vi närmar oss hemmet jag kliver ur bilen och går efter tanten in- hej välkommen säger en kvinna, vi går in i ett litet rum där inne sitter en man Ola sa han att han heter. – jag ska vara din kontakt person här under dessa veckor under utredningen. – vi sa hjälpa dig.

Det går några dagar på hemmet och jag börjar känna att det blir för mycket av att vara här och ha koll på mig, varför ska jag ha det för varför just jag vad har jag gjort för fel. Senare under dagen så får jag ett samtal från länsrätten att min dotter blivit omedelbart omhändertagen av LVU, jag känner hur tårna börjar rinna ner för min kind jag blir rädd inom bords jag undrar om dom ska ta henne från mig nu.
Men jag blir allt mer svag som mamma av detta beslut, jag mår så dåligt . Jag sitter på mitt rum på hemmet med min dotter, jag tittar mig om kring och tänker finns det ingen utväg här i från . Jag sitter och gungar på en gungstol i min famn ligger min ängel min älskade dotter, jag pratar med henne och säger jag vill inte förlora dig jag kan inte leva utan dig, du är mitt allt. Jag ringer till Gunnel det går några signaler –hej hur är det med er säger hon. -jo det är inte så bra socialen har satt Lvu på min dotter .Dom anser att jag inte kan tillgodose till hennes bästa, - men detta sa dom inte till mig, när jag prata med dom i tfn dom ville ju hjälpa dig gumman.
Mina tårar bra rinner jag är helt förstörd. Gunnel hör knappt vad jag säger. – men du! Ta det lugnt nu och gå och lägg dig en stund, så kan jag komma upp i morgon och prata lite med dig detta ska bli bra allt ska du se. Jag la på luren och gick ut och tittade i köket om det fans något att äta jag kände mig hungrig, jag hittade ett grönt äpple.
Inne från rummet hörde jag hur min dotter grät jag skyndade mig in. Där inne låg hon i den mörk brunna spjällsängen och sträckte sig efter mobilen som hängde ovanför sängen det var små röda söta djur på den. – vad fin du är min prinsessa sa jag åt henne, att just jag fått en sådan vacker dotter som. Jag kanske kan bli av men täckte jag. Gud vad hemskt hur kan dom bra göra så mot mig. Men som Gunnel sa jag ska vänta tills i morgon.

Det var fredag den 3 september 2003 .Det kändes som att det var den värsta dagen i mitt liv i dag. Personalen och jag, Gunnel. Satte oss ner ,jag hörde på när dom pratade .-vi har något att säga dig. Det är så att vi kommer att fosterhemsplacerad din dotter i morgon hon kommer att få stanna här över natten själv med oss . Jag rest mig upp och sprang ut ur rummet jag tog med mig min dotter jag tog hennes vangen och skulle rumma där i fån med henne. Jag täckte ingen ska få ta min dotter inte min ängel min älskade prinsessa aldrig. Varför ska just detta hända mig varför just jag. Jag tittade på henne och sa jag älskar dig mamma finns här för dig alltid.

Skriven av: FATIMA

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Natasha Korsbäck