Publicerat
Kategori: Novell

Stina här och nu

Stina här och nu
Personer: Stina kvinna 59 år utbildad undersköterska
Lars: fixaren på campingen
Lennart: Stinas före detta
Bor i husvagn
Akvariefiskar
Äntligen var jag på plats, detta är inte sant tänker jag och känner mig hur glad som helst. Jag har köpt en husvagn som jag ska bo ensam i och nu är jag här, äntligen dags för mitt nya liv.
Efter flera år av funderingar på detta så bestämde jag mig äntligen och det som gjorde att det blev av var att Lennart gjorde slut igen. Nu var jag trött på att bli sårad och göra mig till för honom så nu får det vara nog tänkte jag.
Jag hittade en annons på en fin husvagn med säsongsplats vid havet en bit från där jag jobbar så jag slog till och tack och lov så fick jag köpa det. Det kostade en del men jag hade sparat och lagt undan arvet från min mamma som var större än vad någon kunde tro, och nu satsade jag på mig själv. Det var också en campingplats där man får bo året om så jag slog till fort som sjutton innan jag ångrade mig.
Med Lennart blev det inget heller, han ville inte ha någon framtid med mig. Jag är en människa som tycker om naturen samt det enkla och Lennart tyckte inte om det jag tyckte om. Jag hade väntat länge nog på honom och när han nu lämnade mig för en yngre snyggare tjej så kändes det faktiskt skönt att det var färdigt nu och dags att gå vidare i livet.
Min husvagn ligger vid ett berg på campingen som skyddar på baksidan och på framsidan är utsikten mot havet och det är sol hela dagen. En liten gräsmatta med några buskar samt en björk som ger lite skugga, och ett vitmålat staket runt om utanför förtältet. En grusgång leder åt ena hållet till havet och andra hållet till service längan där jag kan duscha och laga mat. På campingen är ett tiotal som bor året runt så jag är inte ensam här tänker jag som är lite lättskrämd.
Och nu är jag på plats äntligen, som jag har väntat på detta. Jag tog med mina saker som jag inte kunde vara utan och min tv samt radio sedan fick barnen dela upp resten. Jag har blivit minimalist. Just det, mitt lilla akvarium med svärdbärare såklart det kan jag ju inte vara utan. Jag har alltid funnit en ro i att titta på fiskarna när de simmar runt och hanarna som är så ståtliga med sina svärd. Och när det blir små fiskyngel då blir jag överlycklig, då vet jag att fiskarna trivs i det lilla akvariet. Ynglen skänker jag till zoo affären i den lilla staden där jag bor.

Jag har nu skurat inne i husvagnen så det luktar gott och rent och packat upp det jag hade med mig. Akvariet är på plats på en liten bänk och jag hoppas att mina fiskar ska trivas här lika bra som jag. Jag har AC i husvagnen, dels för min egen skull som har käringsvall och för mina fiskar så det blir rätt temperatur för dem i akvariet.
Vilken tur att husvagnen står på plats och att det bara är att flytta in tänker jag då jag inte är den mest praktiska människan i stan.
Det finns ett förtält samt trägolv till husvagnen som är året runt anpassat så där har jag inrett ett litet vardagsrum med en liten soffa och en fåtölj samt min lilla Tv. Nu börjar det likna ett hem som passar mig. Faciliteter som toa, dusch och laga mat gör jag i servicehuset. Men här i min husvagn kan jag koka kaffe och värma lättare rätter så det är helt ok med mig.
Svettig och trött efter allt fejande sätter jag mig och pustar på min solstol utanför husvagnen och spanar in utsikten. Eftersom det är vägen till både havet och servicelängan så passerar det förbi lite människor. En del hälsar vänligt och en del är lite mer avvaktande. Solen skiner idag och att vara vid havet är så härligt avkopplande.
– Hallå där! ropar en vänlig röst. Jag heter Lars och vill önska dig välkommen hit till vår camping. Behöver du hjälp med något?
Jag kikar upp och där står en väldigt snygg karl i min ålder, gråspräckligt hår och mustasch.
– Hej, tack så mycket svarar jag! Det kommer jag säkert att behöva men inte just nu som jag vet.
- Det är bara att säga till svarar Lars, jag bor här nere i husvagnen till höger vid servicelängan. De kallar mig ”fixaren” camparna här då jag gillar att fixa grejer och tycker det är roligt att hjälpa till.
– Då vet jag vad du bor om det är något, Tack så mycket svarade jag och säger samtidigt vilken härlig dag det är idag!
Lars gick iväg, han verkade ju väldigt trevlig tänkte jag och log. Men han är säkert gift, sambo eller hustrumisshandlare. Så snygg och trevlig kan man inte vara om man är singel.
Nej Stina inget dejtande nu det får allt vänta sa jag till mig själv med en tanke på hur det gick första gången hon dejtade Lennart.
De hade varit och dansat och jag hade ett par nya fina svarta strumpbyxor på mig med stora prickar. Dragkedjan på mina stövlar gjorde revor på strumporna så när vi åkte hem var det stora hål på benen. Inte nog med det utan vi blev stoppade av polisen som lös rätt in i bilen med stark ficklampa och där satt jag med mina trasiga strumpor och skämdes. Lennart hade inte betalt skatten på bilen så han åkte på böter. Så pinsamt var det så jag skämdes i flera veckor.


Nej nu var jag i gamla minnen igen tänkte jag nu får jag bryta i mina tankar. Jag har gått på kurs i ”Medveten närvaro” Att vara här och nu och inte igår eller imorgon, men det är svårt. Det blir ofta att jag funderar både om morgondagen samt gårdagen.
Jag plockade ihop mina badkläder och stängde igen allt. Nu fick det allt bli ett skönt havsdopp.
Jag gick iväg mot havet och kände mig väldigt nöjd med livet som det var just nu samt mig själv och mitt beslut att bo här året om.
När jag kom tillbaka var det inte lika trevligt längre för jag hade ju låst mig ute från husvagnen. Dessutom hade det börjat regna och det var alldeles svart borta i horisonten så åska var på intågande.
Jag hade bara stängt igen husvagnsdörren och hade ingen tanke på att ta med mig någon nyckel. Här stod jag nu plaskvåt i en baddräkt som var lite för liten och det svällde ut valkar lite här och var. Jag hade ju en handduk med mig som tur var som jag svepte runt min kropp. Ja det var väl inget annat och göra än att försöka hitta den trevliga Lars då och be om hjälp tänkte jag med en suck.
Jag gick vägen mot servicelängan och där låg flera stycken husvagnar men det var ju inga människor ute nu när det blir oväder.
Åh tänkte jag var dum jag är att jag missade nyckeln, hur ska det här gå att bo själv här året runt.
– Letar du efter mig? Hör jag en röst bakom mig säga. Jag vänder mig om och där står han ju den snygga superduper Lars.
– Jag har låst mig ute säger jag och nu börjar det ösregna samt världens åskknall smäller av inte alltför långt bort.
– Jag ska hjälpa dig säger Lars och går till sin husvagn och hämtar en liten verktygsväska. Han springer före mig till min vagn och det är väl tur det tänker jag och försöker dölja mina valkar som sticker ut lite här och var. Snabbt som ögat bryter han upp låset till mitt förtält och sedan till min husvagn.
Herregud tänker jag nu släpper jag in en mördare i min husvagn och ingen kommer att höra mina skrik i detta åskväder.
– Sådär ja säger Lars, då var det fixat! Nu får du gå in och byta om till torra kläder så ska jag lämna dig ifred. Men vill du komma på en kopp kaffe hos mig någon dag?
Du behöver inte bestämma det nu utan fundera du på saken säger Lars och ler lite blygt och tittar ner i golvet.
– Tack svarade jag, jag kommer gärna.

Det var ju här och nu, inte igår eller i morgon tänker jag för mig själv och känner en framtidstro för att allt ska bli bra med mitt nya liv.
A.S

Kvinna 60 år i år. Tycker om att skriva och ska göra det mer nu. Försöker tänka här och nu
Ansv... är medlem sedan 217. Ansv... har 2 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Klas Stenborg