Publicerat
Kategori: Spänning noveller

Vänner för livet blev självmord!

Pang. Krockade bilen. Det enda jag minns var att jag vaknade upp från sjukhuset och såg mig omkring. Min kompis stod jämte mig och jag frågade varför jag ligger på sjukhuset och min kompis svarade.

Du krockade med din bil efter festen du varigt på minns du inte?

Hugo tittade på mig och såg frågande ut. Nu började jag känna av att min ena arm bultade otroligt mycket och jag hade otroligt ont. Mitt ena ben var gipsad upp till knät och var liggande på en kudde. Syrgasen i näsan gjorde mig torr i halsen så jag bad om lite vatten. Hugo räckte ett glas till mig och jag började dricka.

Festen, sa Hugo och fortsatte.
Kommer du ihåg festen?
Nej vilken fest?
Den festen du var på igår.
Jag kommer inte ihåg någon fest. Det enda jag kommer ihåg är att jag satt hemma och tittade på tv.

Dörren till sjukhussalen slås upp och in kommer läkarn.

Besökstiden är tyvärr slut.

Hugo går iväg och jag blir liggande kvar på salen. Jag kallade in läkaren igen och frågade honom varför jag inte minns festen. Han svarade mig att jag slagit huvudet ordentligt och har en kraftig hjärnskakning. Men minnet bör komma tillbaka om ett tag. Försök att sova nu sa läkaren och släckte lamporna. Tre veckor senare skulle jag hem från sjukhuset. Min kompis hämtade mig för att köra hem mig. När jag kom hem så kom min familj rusande mot mig och kramade mig och jag svarade.

Hej mamma och pappa Aj Aj ni får ta det lite lugnt med mig för att jag har gipsat benet.
Men kära älskling vad säger du.
Jag ringer skolan och säger att du inte kommer imorgon.
Okej mamma.
Hur har du haft det min son?
Bra tack och minnet börjar komma tillbaka.
Vad minns du mer då?

Hmm, jag slöt ögonen och berättade min historia.

vilken tur att det gick som det gick med allt och lite till.
Ja mamma jag går upp och villar.
Gör du så älskling.
Nästa vecka så ska jag till skolan och försöka ta igen allt jag missat.

Klockan ringde 07.00 och jag såg att solen sken genom fönstret. Jag gick ner för att äta frukost. Bordet var redan dukat med flingor, fil, smörgåsar och allt där till.

Lycka till nu idag älskling och hör av dig om det skulle vara något.
Jag tittade på mamma och nickade. Påväg till skolan mötte jag Hugo så vi hade följe åt resten av biten till skolan som låg mitt i stan. När vi skulle ha lunch så kom Lucas och Kalle förbi och de är de värsta mobbarna på hela skolan. Efter de hade hämtat maten så gick de förbi och så tryckte Kalle ner mitt huvud i tallriken med mat. Jag kände pastan mot min kind som kletades in. Jag kände rädslan inne ifrån mig men lät mitt huvud ligga i tallriken tills de gick iväg ifrån mig med ett otroligt hånflin mot mig. Just när de gick ut från matsalen kom Hugo in för att äta och får syn på mig och hur jag såg ut. Han förstod direkt vad som hänt då det inte var första gången Lukas och Kalle gjort detta mot mig. Hugo rusade mot mig och räckte mig papper. Hugo var arg på dom och berättade att det måste få ett slut. Jag sa inget. Tog min tallrik och plockade undan efter mig. När jag kom tillbaka till korridoren så satt Lucas och Kalle på bänken och sk
rattade så jag vände mig om och gick iväg till Hugo. Senare när vi skulle ha labb så hällde Lucas och Kalle ett glas vatten i min tröja. Jag blev ledsen och gick iväg. Jag gick till min korridor och öppnade mitt skåp och tog min väska och sen gick jag hem. När jag kom hem så stod mamma vid dörren och såg förvånad ut när jag kom hem. Hon frågade.

Varför är du hemma så tidigt älskling.

För att jag inte klarar av mitt LIV när jag blir mobbad och retad.

Men älskling vad har hänt idag då.

Snyft snyft Kalle tryckte ner mitt huvud i maten och sen så hällde Lucas vatten i min tröja så jag snyft blev jätte blöt snyft.

Nä nu tycker jag att vi ringer rektorn och tar ett samtal med honom!

Okej mamma.
Nästa dag så följer mamma med till skolan och vi väntar på att rektorn skulle hämta oss. Till sist kom rektorn såg lite fundersam ut och undrade lite vad som hade hänt. Vi gick in till rektorns kontor och satte oss i vars en stol och sen började rektorn prata.

vad är det nu som har hänt kan du förklara.

Okej det började igår med att Kalle tryckte ner mitt huvud ner i maten och sen kom Lucas och hällde ett glas vatten under min tröja.

Okej det är ju absolut inte tillåtet att göra här i skolan.

Nä jag vet det också, sa jag!

Men jag ska ta ett samtal med dem imorgon okej.

Tack rektorn.

Tack detsamma.
Nästa dag vid lunchen kom Kalle fram till mig och sa.

Om vi inte möttes utanför skolan efter lunchen så ska jag slå ner dig.

Okej okej svara jag snabbt.

Efter lunchen så gick jag ut utanför skolan och där står dem de såg arga ut. När jag kom fram till dem så rykte Kalle i min tröja och jag blev räd och fick panik och sa.

va va vad är det ni vill.

Det ska vi fan berätta för dig.

Om du sjalar igen så kommer vi att sparka sönder dig okej.

Okej okej.
Paww sa det och Kalle sparkade till mig i huvudet. När jag vaknade upp så låg jag ute utanför skolan och klockan var ungefär 19.32 och min mobil hade bara 21 procent kvar av batteriet. Det gorde ont i huvudet och jag blödde lite och hade sår i huvudet. Plötsligt så ringer min mobil och jag såg att det var mamma och hon har försökt att ringa mig 7 gånger och jag svarade och mamma sa.

Var är du.
Jag är vid skolan.
Vad fan gör du där jag har försökt att ringa dig 7 gånger men du har inte svarat.
Ja men men awwwww jag tar det med dig när vi kommer hem okej.
Okej älskling skynda dig.
Okej hejdå.
Jag skyndade mig hem. När jag kom hem så blev mamma glad på mig för att få se mig. Hon sa.

Men Gud vad har hänt.
Jag har blivit nersparkad av Kalle. Svarade jag.
Men älskling såhär kan det inte vara. Nu ringer jag till hans föräldrar okej.
Nej mamma snälla han kommer bara slå mig mer.
NEJ jag är tröt på att du blir retad av de 2.
Hej är det birgita.
Ja vad är det och vem är du.
Det kan du shita i vett du vad din son Kalle har gort på min son.
Nej vadå.
Han sparkade min son i huvudet och han blöder lite och har många sår.
Vad seger du.
Ja det undrar jag med.
Så la hon på och stirrade på mig och såg att hon var påväg att börja gråta och det gorde hon. Nästa dag så skulle mamma till sitt jobb tidigt så jag var ensam hemma en stund. När det var dags att gå till skolan så träffade jag på Kalle och Lucas. De brydde sig inte sig om mig men de bara gick iväg. Senare när skoldagen var slut så gick jag och tog mina saker i skåpet och då kom Lucas och viskade mig i örat och han sa.

Jag och Kalle kommer att slå sönder dig senare för att din fucking mamma ringde mina föräldrar och gnällde på dem och sen så fick jag utskällning som fan.
Okej okej.
Kan du gå väck från honom. Ser ni inte att han inte gillar det ni gör.
Vi bryr ås inte.
Senare när jag var påväg hem så frågade Hugo om det gick att vara och jag svarade.
Okej vist
Bra
Senare när vi var hemma hos mig så gick vi in och Hugo gick på toaletten. När han var färdig så skulle han gå igenom köket för att gå in på mitt rum men när han bara han komma in till köket så blev han räd. Han hittade en lapp på golvet och det stod.

Hejdå!

THE END

Skriven av: Oliwer

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Gabriel Andersson