Publicerat
Kategori: Novell

Var ska jag bli av? Hjälp mig!

Nu börjar det kännas jobbigt igen i kroppen, det kommer attacker regelbundet.

Jag mår inte bra!

Tänker igen på hur ensam som jag alltid har varit. Det är först nu som jag förstår hur olycklig som jag alltid har varit.

Jag gråter i hjärtat! Nätterna är värst.

Tänker på att jag aldrig har haft någon att se upp till. Det skapar en ängslighet och osäkerhet. Det var därför som jag var ett tacksamt objekt att mobba i skolan.

Ofta har jag varit helt ensam under årens gång utan att ha förstått hur dåligt jag har mått.

Sitter i lägenheten och tystnaden och mörkret som kommer intågande ger mig en känsla av övergivenhet. Jag bävar för det! Känslan av den totala ensamheten i mörkret är en plåga när man som jag är psykiskt sjuk.

Det enda man söker efter är trygghet och säkerhet som aldrig kommer.

Ibland snurrar allt omkring en. Man är vilsen utan att veta var man ska ta vägen. Det enda man söker är trygghet.

Jag förstår inte varför jag skall vara så osäker och ängslig, har alltid varit skör psykiskt.

Ibland orkar man inte!

Skriven av: okänd

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Christoffer Andersson

Att skrivandet kan uppbära en våldsdisposition är svårt att tro om skrivandets lugna, solitära natur, men historien visar upp åtskilliga exempel på pennor som genom explosiva språkbruk glöder…

Christoffer Andersson

På andra plats denna veckan: Mångatan