Vill inte, vill inte, vill inte

Som så många gånger förr; han har kommit till mej. För att få bekräftelse, någon slags närhet som bara jag kan ge honom.

Han märker att jag darrar, jag kan inte förklara varför när han frågar. Så jag säger något om att det är kallt. Han ler och jag försöker tänka på något annat. Jag vill inte, vill inte, vill inte… att han ska le så som han ler. Han smeker min nacke, jag flackar med blicken. Känns det inte konstigt, tycker du? Vill jag fråga. Men jag är tyst, jag kan inte säga något. Jag försöker låtsas istället, men jag är ju så jävla dålig på att låtsas. Märker du inte det? Vill jag fråga. Men kanske låtsas han med, kanske låtsas vi båda två.

Vår längtan är äcklig, den existerar egentligen inte.

Han tar min hand, placerar den på sitt lår. Jag låter den ligga där, rör mej inte. Han frågar vet du om hur vacker du är?, jag tittar ner mot golvet och rodnar. Jag vill inte, vill inte, vill inte… att han ska säga att jag är vacker. Jag tittar snabbt upp igen, då ler han fortfarande så som jag inte vill att han ska le. Jag kommer på mej själv med att tycka att han ser gammal ut, det är som om han har åldrats på några dagar. Det måste vara hans ögon, det är något som saknas i hans ögon. Något som alltid fanns där innan. Men fräknarna finns kvar, fräknarna som sprider ut sig över kinderna när han skrattar.

Plötsligt tycker jag synd om honom. För att han älskar mej. Jag vill inte, vill inte, vill inte… att han ska älska mej. Det är inte meningen att han ska älska mej.

Han andas nära mitt öra, hans andetag får min hud att knottra sig. Han kysser mej på halsen, han vet att jag inte kan stå emot. Jag börjar andas tungt, jag blir varm i magen. Jag vill inte, vill inte, vill inte… att han ska trolla med sina händer. För det är något magiskt med hans händer och min hud skriker efter mer, mer, mer. Han ger mej en blick som jag inte vill att han ska ge mej. Han tar av mej mina byxor, jag säger inget när han tar av mej mina trosor. Han smeker mej, ler när han märker att jag är våt och jag blundar för att slippa se. Jag känner hans fingrar inne i mej. Hans andetag avslöjar honom, jag vet hur jag ska stöna för att göra honom upphetsad. Jag biter honom i axeln när han ligger ovanpå mej, jag vet att han tycker om det.
Jag låtsas att jag kommer samtidigt som honom. Efteråt röker han en Lucky Strike.

Jag vågar inte titta på honom, jag tittar på mina nerbitna naglar. Jag tänker på att nagellacket har flagnat bort. Jag tänker på att jag vill att han ska gå och på att jag vill att han ska stanna. Vi sitter tysta en lång stund, jag kommer inte på något att säga som inte låter krystat. Han börjar smeka mej över håret, han vet att jag tycker om det. Jag lägger mitt huvud i hans knä, det känns så tryggt att göra det. Jag börjar gråta, han vet varför. Han säger inget, röker sin tredje Lucky Strike.

Du är äcklig, äcklig, äcklig. Vad skulle du säga om jag sa att jag hatar dej?

Han kysser min panna när han ska gå, jag känner mej illamående. Vill inte, vill inte, vill inte… att han ska få mej att darra.
Mitt hjärta hoppar över ett slag när han stänger dörren om sig,

f ö r s v i n n e r.

Skriven av: Jessica