AFTONSTJÄRNAN.

FTONSTJÄRNAN.

När man tittar upp mot himlen så ser man Aftonstjärnans ljus.
Den tindrar över världens tak och ge oss hopp i alla våra hus
-Vad har du att säga till oss människor på vår lilla jord.
Om du kunde förmedla ett hopp om kärleken
som ett av våra starkaste ord.
Man får en känsla av ömhet när man
blickar upp mot detta skådespel.
Kan någon säga då att det här det vi ser är rätt eller fel.
Den enda vi vet är att universum är så oändligt stor.
Skulle man inte kunna tro att någon däruppe i det landet bor.
Visst lyser olika våra öden men vi ska samma väg gå.
Man kommer så småningom fram till den port stora eller små.
Blir den tung att öppna eller kommer den att välkomna oss alla.
Det är ingen som vet men det är något där som frestar och kalla.
Du Aftonstjärna som skänker mig ro i min sargade själ.
Din Aura lyser och förmedlar bara gott och vill oss bara väl.
Du har lyst i så många miljoner år och ingen kan förstå detta under.
Så håll mig i dina armar och lyft upp mig nu som i den sista av stunder.
Bo Grapenskog.

Författare:

Publicerat

Dela: