Clara

Om du har tur, genom allt ont du henne ser,
som en strimma av solsken hon strålar, hon ler.
När hoppet slocknat och allt har blivit kallt,
finns hon där, ger dig hopp, värme, sitt allt.
Det är skam på torra land,
att en så generös och vänlig hand,
ej kan ges den uppskattning hon förtjänar,
ord räcker ej till, oavsett vilka man henne förlänar.
Men vi som har förmånen av hennes närhet vet bara,
att det borde finnas fler som fina, underbara Clara.

Författare:

Publicerat

Dela: