Den vän jag hade

När jag tänker på min vän,
kommer tårarna till mig igen.
Så härlig, så trofast, så sann,
det aldrig funnits en bättre man.
Vi höll ihop i vått och torrt,
till den dag då han vände sig bort.
Fick nåt främmande i blicken och sa,
vi är nog ingenting man vill ha.
Nu vandrar jag ensam i världen,
med honom liknöjd vid den egna härden.

Författare:

Publicerat

Dela: