Du sitter stilla...

du sitter så stilla och tyst min vän
i en värd av förvåning stor
du lovades guld mellan varven
men vittras av örnvassa klor

när greppet omkring dig hårdnar
du lyfts ur en säker plan
du ställs inför faktum du anat
ser bittert ge ljus över sta´n

som alla med klockor springer
de fastnat de snubblande ser
att dagen de trodde var evig
har upphört den finns inte mer

så ropar då någon i kvällen
var tålig håll ut skynda hem
du hinner i aftonens timma
se ljuset klippfasta fjäll...

Författare:

Publicerat

Dela: