EN NOSTALGISK GUNGSTOL

EN NOSTALGISK GUNGSTOL




Att vänta på något som är oundvikligt är svårt
Man förstår inte att livet tog slut, det som var vårt
För inte hade man en tanke när himmelen var full av sol
Tankarna vaggas fram av en nostalgisk gungstol

Nu inser man att det som fanns där borta, är snart här
Väntan på något det gör människan ilsken och tvär
Men de stigar du har vandrat genom livet, de ledde någonstans
För du fick uppleva kärleken, skönheten, nu när du fanns

Vad är då ett liv som är så kort på denna jord
Perspektivet är inte så länge, mot universum man saknar ord
Att blicka upp mot himmelen och se alla dessa stjärnor
Många säger att detta är Guds alla tärnor

Ett kugghjul som aldrig tar slut eller förgås
Man skulle vilja flyga ut och riktigt skria som en skrattmås
För när dörren är stängd, då går det inte att återvända
Då har din stund på jorden tagit slut, du visste det skulle hända

Bo Grapenskog

Författare:

Publicerat

Dela: