Guld

Tänk om blott jag vore en med guldet i mig,
en trägnare, mer begåvad människa fanns ej.
Här sitter jag gammal, trött och sliten,
om inte impotent så väderbiten.
Kanske borde resa bort från hela skiten,
ta med katten dit och bara dra sen,
men orkar ej fara så kämpar på,
hur det här sen än må gå,
skall jag bli en stjärna ovanpå,
eller liten fisk i det stora blå.
Ingen vet, ej hellre jag,
så kämpar på ännu en dag,
lite obestämd och vag,
men med kreativt behag.
Nu är sista versen här
och dig som läst jag håller kär,
det är du som mig framåt bär,
medan mina alster på dig tär.

Författare:

Publicerat

Dela: