I tomhet

När allena i mörkret du vandrar och saknar är allt du gör,
de tomma djupen du färdas och din känsliga själ den dör.

När dina så kallade vänner, har gått och du ensam står kvar,
du skriker efter hjälp i förtvivlan, men ekot blir ditt enda svar.

När demonerna håller dig fången och stormen sliter din själ,
i helvetets eldar du brinner, fjärran från de som ville dig väl.

Då tappar du sakta all tro hopp och lust, så fylld utav ändlös ångest,
sort smärta, förtvivlan är allt som du vet, ditt liv är blott en död tingest.

Författare:

Publicerat

Dela: