Ida

Från flicka i flaggstång till kvinna och vän,
du alltid var med mig och ler gör jag än.
För humor och charm hade du i överflöd,
så trogen, så vacker, fick känna din glöd.
Nej aldrig du svikit du Ida så unik,
även om vass som nålen som alltid din pik.
Ja vi har gått genom både vått och torrt,
ständigt tillsammans till den dag du gick bort.
Du for till högre rymder där jag dig inte når,
men kärlek fick du med dig, som räcker alla år.
Jag kikar emot flaggstången och torkar en tår,
man kan få många törnar i livet, men eviga hjärtats sår.

Författare:

Publicerat

Dela: