Kärlek kommer, kärlek går.

Som en flämtande låga,
i all ensamhet och plåga.
En aning om stundande brand,
ur värmen från en hand.
Ett leende ansiktes ljus,
tröstar själen likt skogen sus
Aldrig får den sova,
i vars hjärta brinner en supernova.
Men när kärleken brunnit ut,
har ljuset, värmen, glädjen nått sitt slut.

Författare:

Publicerat

Dela: