M 51 Huddinge

Jag går på gången
nu gråter jag
Tårarna värmer
min kalla kind
men immar irriterande
på glasögonen

Jag äter ett äpple
för att ha något att göra
medan höstlöven svalt
och majestätiskt virvlar förbi

Låter sina ljud svepande
landa på asfalten
sen upp igen
och vidare

Doktorn
som skall förstå
är plötsligt där
genom ett samtal i mobilen

God och ljus
kom hon mig nära

Jag trycker näsan
mot mitt fönster
och ser framåt
i snålblåsten...


Författare:

Publicerat

Dela: