När de sista löven faller, tror du jag är välkommen...

när de sista löven faller
kommer du
som vinden
i mitt hår
nyklippt
med en ton från flöjt
som ständig följeslagare

bereder du dig en väg
genom tid och rum
och en eftermiddag
för längesen
i Sandviken
när du rädd
och lite förvirrad
frågade mig
tror du jag är välkommen...

Författare:

Publicerat

Dela: