Naturen ryter skälver

när naturen ryter
skälver
vid sista överskridna linjens egg
vass som en dag
bedrar den med hopp om ett fullbordat löfte
i tomma smärtans kaskad
sköljer över i obarmhärtighetens tecken
en lögn
lik ett lejon
lössläppt efter tusenårig smärta
bunden instängt
stegrar sig vreden med hjälplös smärtas väntan
att frigöras
förgöra allt som kommer i dess väg
vid havets och bränningarnas dån
vid klippors brutna skalv
då de ger vika som sand i ett timglas
öronbedövande blir ljudet
vid urtidskrafters sista suck på jorden

Författare:

Publicerat

Dela: