På hästryggen

Snön ligger som bomull vit,
och skogen kallar kom hit.
På hästryggen bär det av,
och vi seglar i galopp likt på ett hav.
Känslan som uppstår då,
kan någon beskriva som få.
Adrenalinet som pumpar,
det är inget man sumpar.
Manen som flyger fritt,
det är en härlig ritt.
Man vill skrika ut sitt välmående,
tur där inte finns någon gående.
För de skulle säkert få spratt,
som ledde till en hjärtattack.
Så istället man högt skrattar,
och hoppas alla varför fattar.

Författare:

Publicerat

Dela: