Vi gråter inte längre

nu är det kväll
allt är stilla och vi gråter inte längre
fasorna som ett pärlband av våld
ligger de utspridda
jämnt fördelade över golvet
ingen vill sätta ner foten där

de som flyr hörs viska i natten
hörs gömma sig i hopp om liv
när det nyss togs ifrån dem
berget har sin port
utan gräns är den jord vi bebor

flaggan som markerar först
är snart ett minne blott
när den plötsligt upp och ner
fasthållen av jordens gravitation
befinner sig på motsatta sidan

vi pressade mot vår jord utan gräns
skulle alla falla
om jordens innersta hjärta slutar slå

Författare:

Publicerat

Dela: