De byggde landet ( 21 )

Där gick vi och gnolade på en liten sång innan vi visste hur det skulle bli.
Vi skulle snart få veta.
Fåglarna talade om för oss hur landet låg.
Fåglarna sjöng mycket den våren.
Vad de sjöng om vet vi inte.
Bara att det var ovanligt.
Inte vackrare bara intensivt, ihärdigt och ihållande.
En i ihärdig ihållande sång som ville den säga något.
Till oss.
Till människan att höra.
Tillgång till bord att servera på minskar i takt.
Planeten, halva, slås ut vid två graders uppvärmning.
Så ser det ut.
Vi har vetat länge.
Hört det men inte hört.
Vi har dividerat.
Talat om annat utom det viktigaste; mänskans överlevnad på jorden.
Den har vi överlåtit åt politiken att hantera.
Det har den inte gjort.
I alla land har vi under tiden velat utrota varandra och andra.
Påhejade av religion och habegär.
Säkra på att just vi hade rätt att ha allt.
Det låter sig inte göras längre.
Förvånade står vi och ser.
Naturen tar kommando.
Kraftfullt och bestämt dirigerar riktningen.
Visar var vi brustit.
Tvingar oss se vad vi måste göra.
Fort.
För det hastar.
Nu.
De som framhärdar i ras och biologi får stå med skam.
Korthuset faller.
Det hjälper inte de svurit tro och ed.
Den brinner upp.
Glöms som betydelselös när den granskas under lupp av en sol som bränner.
Obarmhärtig.
Solen have no mercy.
Vi som inser och gör vad som måstes, sitter lugna i båten.
Tar hjälp av varandra.
Klarar prövningen. Kommer på och går vidare.
Ett enat folk med enorma krafter när det gäller.
Vi bygger vidare med eller utan klänning och skjorta, rutig eller vit med slips.
Vi bygger hållbarhet så det märks på jorden.
Sluter nya avtal och använder kraften de generar.
Bara vi får med oss rock och hatt.
En droppe i natten i ett trött öga hjälper det se klart när glasögon blir dimmiga av för hög luftfuktighet.
Metaforer talar, visar väg, skapar samband mellan ting så de kan lättare förstås.
Ett ljus i mörkret.
Vi kan vila på metaforen.
Lita på den.
Inget går fel och vi möts på vägen av en rak linje mellan två punkter.
Fåglarna och allt levande i skog och mark är redan där.
De väntar.
Det ljusnar.
Natt går mot dag.
Luften är klar och svalare än på länge.
Lagen har dömt rättvist denna gång.
Av enig rätt.
Då går det fort.
Nu gäller det ta vara på tillfället.
Förändring.
Byta sida.
Hunger och törst driver.
De kommer att rädda oss.
Visheten sätta märken att följa.

Författare:

Publicerat

Dela: