Handen; såret i handen...

Här inne finns livet
Omslutet det är av levande ljus och fyra väggar...

Egenskydd och framtid.
Tystnad i förening.
Vinterns första frost, så väntad, så nödvändig, utan vars hjälp ingen vila finns.
Omgivet av kyla bildas nytt liv medan jordens famn står stilla.
Bävande.
Full av ansvar mottagande och full av hemligheter.
Du tronar på förvissningens berg.
Gör mig så liten, så stor, så värdefull, så hemlighetsfull, så viktig, så alldeles fristående
att jag kan se mitt beroende av andra.
Låt mig uppfyllas av kärlek, frihet, mod och förmåga se vad andra kan bidra till i mitt liv.
Och möjlighet att skydda mig från resten.

Du sade "Jag Är."
" Säg att Jag Är har sänt dig.
Och han gick med sin stav för att frigöra sitt folk.
Han mötte den brinnande busken utan fruktan och utan att fly.
Vad ska jag säga.
Vem är min uppdragsgivare.
Vems är min vandringsstav.

Din vandringsstav är Cederträdets rot och stam,
dess grönskande lövverk,
dess liv och kraft.
Din vandringsstav är min hand i din,
min andedräkt över ditt hjärta.
Min visdom över ditt huvud genom dina ögon och din mun.

Din vandringsstav är min arm bakom din rygg.
Förande dig framåt.
Dina njurars rening skall vara total och marken dina fötter beträder välsignad.
Inget ord skall komma genom din mun utan att först ha vilat hos mig.

Om natten ska du hämta din styrka.
Mörkret skall vara din vän och jag skall aldrig lämna dig ensam.
Den stilla vinden ramen för ditt liv.
Luften och mättnaden för alltid kvar i atmosfären.
De lyckliga eftermiddagarna i kärlek och omtanke i helhetens ständiga nyfödandeprocess.
Där vi får vara.
Skapas.
Bildas.
Om och om igen.
Hela tiden närmande oss potentialen som en paradisö vid horisonten.
Som ljuset, långt, långt därborta.

Stugan med upplysta fönster.
Vandringsmannen som ser målet i den månbelysta kristallklara vinternatten...


Författare:

Publicerat

Dela: