Jag är Sara

- Nämen hej!
- Eh, hej.
- Men du, det var längesen.
- Eh, ja.
- Jag kommer direkt från tåget. Har varit söderut och hälsat på Gunsan och Lasse du vet.
- Ja?
- Gunsan som gick i vår parallellklass, med det stora håret . Hon som alltid var så högljudd.
- Jag vet inte riktigt om...
- Du skulle inte känna igen Gunsan om du såg henne nu. Ser ut som en riktig kulturtant. Hon jobbar som bibliotekarie, det trodde man väl aldrig att hon skulle göra. Välja ett jobb där man ska vara lågmäld hahaha.
- Jag tror du...
- Men den där Lasse är en riktig tråkmåns, om du bara visste. Han sitter bara där och ser ut som han vill till en annan planet. Ja för min del fick han gärna vara på en annan planet. Och inte ville han betala för sig när vi var ute och åt. Sa att han glömt plånboken, det har man hört förr eller hur?
- Du vad heter...
- Nej, jag tror inte jag hälsar på dem igen i första taget. Men du, vad hette den där killen som du kilade stadigt med? Ni hängde väl ihop hela högstadiet? Den där hjulbenta saken som körde flakmoppe överallt? Det var ju också en typ, om du ursäktar hahaha.
- Jag tror du...
- Lennart hette han. Visst hette han Lennart? Jag tror jag såg honom på en bild i tidningen faktiskt. Han hade cyklat hela vägen till Nice tror jag det var. Varför man nu ska göra det. När man kan ta tåget. Eller hur?
- Jag har lite...
- Förresten, har du hört nåt om en återträff? Det var längesen vi hade en sån. Visst vore det roligt om vi kunde stråla samman, hela gänget från förr. Så får vi väl ta de andra på köpet hahaha... Det är ju inte direkt alla man vill träffa från klassen eller hur?
- Nej, kanske inte, men jag tror du...
- Ja herregud, det var tider det. Men inte längtar man tillbaka inte. Den där gympaläraren vi hade som vikarie ett tag, kommer du ihåg honom? Den där unga snygga? Då var det ingen som skolkade från gympan inte. Hahahaha... Nej, då var det full närvaro så det förslog. Och när skolan brann under ett lov, jag tror det var påsklovet i nian. Det var som Gud hade hört bön. Fast så klart, visst var det hemskt också. Kom man på vem det var som tuttat på förresten?
- Nej, det tror jag inte, men nu måste...
- Ja men herre jisses, här står jag och pladdrar och tiden går. Du det var verkligen roligt att träffas och prata efter så många år. Vi måste ses igen tycker jag. Heter du samma sak som förut? Eller har du gått och gift dig på gamla dar? Hahahaha.
- Nej, men jag tror du tar fel på mig och min syster. Vi är ganska lika.
- Va? Står jag här och pratar med fel person. Men varför säger du ingenting. Men hur kan ni vara så lika?
- Jag är Sara. Du tror säkert du pratar med Siri?
- Ja det är klart att jag tror. Men nu blir jag upprörd. Du kunde väl sagt något tidigare. Jag som berättat både det ena och det andra. Jaja, du får väl hälsa till Siri då, träffar du henne något?
- Eh, nej. Du har inte hört vad som hänt? Siri dog i våras. En bilolycka.
- Men herregud, vad säger du människa, så fasansfullt. Ja man vet inte vad som väntar runt hörnet. Men du nu måste jag kila.

Författare:

Publicerat

Dela: