Kategori: Dikter om längtan
Damskon
Där guppar en solblekt, utsliten sko sen länge ej buren och använd.
Den låg där så stilla i badvikens ro, så ensam, förlorad och okänd.
Den börjar berätta om vågburen färd, över havet, från främmande land.
-Det är ensamt för skor i havets värld, min högra blev visst lämnad på strand.
-Jag kommer från Polen, är gjord i Gdansk. av mjukaste skinn var min sida ,
-Ägarn var polska men dansade spanskt så jag och min högra fick lida.
-Hon dansa Flamenco var eviga natt, jag sällan togs av innan tolv.
Vi trampades ständigt hårt och platt mot krogens dammiga golv.
Jag gick i rännsten på gator och torg, välbekant kändes var sten,
Jag bars i både glädje och sorg och kände tröttnad i bärarens ben.
Jag trampat i gränder där en gång Brunkjortor gått med dånande hårda klackar,.
Min vandring längs Wisla blev ofta lång, längs hala, leriga backar.
Jag minns i min ungdom en ljummen natt på Rumias solvarma sand,
då flickan som köpt mig, varligt mig satt, i sanden med darrande hand.
I mörkret ett viskande lågmält ljud, en främmande herrsko helt nära.
Och sedan jag bar iväg med min brud, jag minns de var ystra och kära.
Så slutligen blev jag sprucken och nött, bland lumpor jag lades till ro,
flickan blev gumma, stapplande trött och kastad i sjön hennes sko.
Så slutar min damsko att kluckande tala och försvinner i vågor och tång,
så väcks jag plötsligt ur drömmarnas dvala, kan detta varit verkligt en gång?
Lars Jerrhag
Lars Jerrhag är medlem sedan 2020 Lars Jerrhag har 9 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!
Veckans författare:
Fredrik Trulsson
Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren