Publicerat
Kategori: Dikter om livet

De som styr skulle få panikångest nån gång,då blev de nog lite ödmjuka

De som styr skulle få panikångest nån gång,då blev de nog lite ödmjuka




Vi trodde att det här landet skulle bli ett land där vi kunde vara trygga när vi blev sjuka. Nu är det faktiskt inte så. Går du ner till akuten så får du sitta åtskillga timmar innan du bara kommer in,om det nu inte har något med hjärtat att göra. Tycker svenska folket att man ska sitta så länge och när man kommer till läkaren så består det besöket av fem till tio minuter?

Ändå värre är om du blir sjuk i själen. Då finns det knappast några resurser. alls Ja,det är ju så att man dör inte av svaga nerver om man nu inte är suicidbenägen.

Man går till sin vårdcentral som inte vet ett dugg vad t.ex. panikångest är.

Man skickar inte ens en remiss till psykvården utan man tror sig veta om det här med själen. Men det ska jag tala om att det vet man inte.



Om du är så sjuk att du har en sådan ångest att du inte vet vart du ska ta vägen. Du blir inte inlagd ändå. De skriver ut tabletter med massor av biverkningar. Dessa beverkningar är många gånger värre än sjukdomen i sig. Har man inte haft detta hur i all världen ska man kunna förstå en patient som har panikångest. Man bollas mellan det psykriatiska och sin vårdcentral.



Många gånger skulle man önska att dessa politiker fick lite panikångest så kanske de blev lite mer ödmjuka. Det är faktiskt så att är man så sjuk så ska man få ligga inne. Var finns resurser till detta? Är man en mindre människa bara för att man har dåliga nerver som det heter. Det är precis likadant som att bli fysiskt sjuk. Jag måste säga att panikångest är bland det hemska man kan råka ut för. För då rasar hela världen för en.

Jag har haft min panikångest i 56 år. Än i dag kan man inte kontrollera när paniken sätter in. Att man på något sätt skyddar sig och vet hur det känns.

Att man inte sätter sig i mitten av biosalongen om man skulle få ett anfall.

Svårt att åka buss,tåg och andra kommunikationer. PÅ grund av vart ska du ta vägen om det händer? Jag har skrämt ihjäl många bussförare när jag fick det som ung.



Det Sverige vi trodde på har ingen empati för sina egna.

Det är inte så viktigt att många,många lider i sitt eget land.



Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Christoffer Andersson

Att skrivandet kan uppbära en våldsdisposition är svårt att tro om skrivandets lugna, solitära natur, men historien visar upp åtskilliga exempel på pennor som genom explosiva språkbruk glöder…

Christoffer Andersson

På andra plats denna veckan: Mångatan