Kategori: Dikter
Den dan jag försvann
Den dan jag försvann
Det som hände förra vintern har jag redan glömt
Minnen verkar vara frusna, som om inget hänt
Hur länge ska jag ströva här på gatan som aldrig tar slut
Denna stad är i mitt blod, ur denna stad kommer jag inte ut
Bortom ängen går två män i lång överrock
Den ene stirrar med en blick som jag aldrig någonsin fått
Den andre spelar samma visa, en visa om ångesten
En visa som kommer bli mitt öde, när dagen gryr igen
För jag minns dina höga torn, jag minns dig så väl
Valvgatans kullerstenar, trängde in i min själ
Carolina rediviva öppnade sin famn
Och ristade in mitt namn
Den dan jag försvann
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen