Publicerat
Kategori: Dikter om hopp

DEN HIMMEL NJAG SÅG VAR BLÅ

Jag vet en röst som talar till mig och vill mig väl
För innerst inne så finns den i min själ
Jag ropar ibland efter dig och försöker att förstå
Detta stora universum där allt är mörkt och inte blå

Den himmel som jag såg när jag var ett barn så liten
Nu är det så att man är gammal och sliten
Den lilla röda stugan där björkarna ned för mig så rart
Detta är ett under ändå det är uppenbart

Bo Grapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk
Publicera novell Publicera dikt

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Clas Kristiansson