Publicerat 19.09.2016
Kategori: Sorgliga dikter

Det blir snart anarki i Sverige.

Det blir snart anarki i Sverige.

Hur kan alla myndigheter tillåta att man kastar sten mot polisen och ambulanspersonal? Det klart att detta måste ju beivras. Varför är man så rädd för detta. Det kan väl inte vara rasism som allt annat om man försöker förstöra ett land?
Det har blivit väldigt otryggt att bo i Sverige. Man kunde ju inte ana att politikerna skulle förstöra ett land som detta. Det måste u ha funnit någon tanke om detta. Man hör naturligtvis och se förödelsen,men ingen tycks ta detta på allvar. En polisbil brinnner upp,skolor brinner,bilar brinner,miljöhus brinner. Kan detta vara något annat än förstörelse av stora mått. Vad görs det åt det? Som jag ser det ingenting. Människor som har fått förtroendet att vara i vårt land måste ju också finna sig i att man gör inte så här,även om man tycker själv man har ett skäl.
Som allt annat borde detta komma upp på agendan. Detta är ju en stor fråga vid det val som kommer 2018. Medborgarna måste ju kunna känna sig trygga. Blir man inte nedslagen,rånad eller utsatt för väldtäkt,så är de flesta rädda att gå ut om kvällarna. Dert vill säga om man bor i ett sådant område som jag. Araby i Växjö.
Det är ju verkligen beklagligt och ledsamt att se och höra om dessa idiotiska tilltag. Vad man åstadkommer med det,kan jag inte förstå. Om man inte får sin vilja igenom,ja då bränner man ner bilar och annat. Vi fick väl inte vår vilja igenom när jag växte upp. Men inte tuttade vi på bilar och annat eller kastade sten mot poliser och andra som vill hjälpa medborgarna. De borde skämmas tyc ker jag och jag tror att jag har många som har samma åsikt.

Bo Grapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk