Det största av allt - poesi på prosa

Du är så övertygad om att ditt liv är så betydelsefullt att allt du skriver blir subjektivt. Du har inte mod att vända blicken ut och se dig omkring, verkligen se efter hur världen ser ut. Du är övertygad om att allting är färdigt och det som återstår är ditt sinnes balans. Ingenting kunde vara mer fel.

Världen är en institution i rörlighet och obalans. Därför måste människor vara rörliga och obalanserade. Det är globaliseringens sektorisering av världen (oss själva) som ska avgöra fundamentet för vår framtida självbild. Vad kan vi vara annat än i obalans?

Det är starka krafter som delar världen i stort och smått, komplicerat och simpelt, kvickt och sävligt, inbjudande och motbjudande, utsägligt och outsägligt, starkt och svagt, rikt och fattigt, ljust och mörkt. Kontroll är ett privilegium och inte ett sinnestillstånd.

Globaliseringens antiteser är större än våra hjärnor kan begripa. Vi är bundna till ögonblick och efterhandskonstruktioner. Vi är ett mellanled, en punkt i en utvecklingshistorik, ett ögonblick i en tidsaxel. Självcentrering är ett försvar mot existentiell litenhet. Författare vet det bättre än andra.

Det upplösta, sömnlösa, rastlösa, tygellösa jaget är lika naturligt som naturen, jorden, universum. Samma rörliga enhet. Samma inkonsekvens. Samma obalans. Vi är ett ögonblick av ett ögonblick på en tidsaxel i en historia vi inte kan begripa. Ändå är vi störst av allt. Betydelsefulla.

Det låter optimistiskt i all sin pessimism när Knausgård skriver om att vi har gjort allt till oss själva. Det får jaget att framstå så stort. Inte hans eget jag, utan jaget i allmänhet. Begreppet. Att vi är förkroppsligandet av allting runt omkring oss, och vice versa får oss att verka så betydelsefulla.

För att göra jaget stort måste vi göra människan stor. Vi måste göra henne stor i Tidens ögon. Expandera fragment av ögonblick till någonting lika gripbart som våra sinnesförnimmelser. Men det han avser är litet och betydelselöst, karaktärslöst som luft och beskäftighet. Ett ögonblick av ett ögonblick. Odödlighet i de dödligas minne. Så litet. Ändå så stort. Det största av allt.

Christoffer Andersson

Status: Silver författare

Att skrivandet kan uppbära en våldsdisposition är svårt att tro om skrivandets lugna, solitära natur, men historien visar upp åtskilliga exempel på pennor som genom explosiva språkbruk glöder av den själs vibrato varur orden tar form. Denna våldsdisposition är ett av skrivandescenens tabuer som under alla omständigheter ska kläs i och identifieras med sitt saktmodiga ytskikt. Jag gör inga ansatser (längre) att förklä mitt skrivande i dun och silke.
Christoffer Andersson är medlem sedan 2015 Christoffer Andersson har 27 publicerade verk