Publicerat 15.07.2015
Kategori: Dikter om glädje

GÅRDSMUSIKANTEN MÖTER EN ÄNGEL

GÅRDSMUSIKANTEN MÖTER EN ÄNGEL

Dagens andedräkt har tagit sitt sista andetag
Natten sträcker ut sig och griper själen, korsdrag
Att sova skulle vara det ultimata, man tar en tablett
Längtan efter ljuset blir en stor vanmakt, i mörkret

Skuggorna bildarna mönster och får liksom händer
Man oroar sig för vad som kan hände här och i andra länder
Tankarna vivlar runt ibland tror man sig få en blund
Men tiden har stannat den rör sig inte en endaste sekund

Då blir rummet ljust och fylls av en slags tro och hopp
Vingarna fälls ihop man ser en gestalt, en späd flickkropp
Det strålar nu av kärlekens mystik, är detta riktigt sant
Ingen kommer att tro mig, jag en vanlig gårdsmusikant

Ljuset tynar bort men finns fortfarande kvar långt i mitt hjärta
För varje människa har något i sin själ en stor smärta
Nu ikläder sig snart morgonen i fina kläder och skor
Känslan finns fortfarande kvar, när nu dagen sätter på sig sitt flor

Bo GRapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk