Kategori: Dikter
Grå himmel
Grå himmel
Kommer du ihåg mig, det var så längesen
Jag lekte i din park, och måla himmelen
Jag var så liten och du var så stor
Du var det största jag sett.
Känner du ingen mig, det var så länge sen
Jag sprang på din gator och vinkade till den
Vi bodde hos min faster på beusselstrasse
Nittonhundra nittioett
Nu strövar jag omkring, din breda gator
Men jag känner inte längre igen dig
Här letar jag efter mina barndomsminnen
Men du är inte som du en gång va
För de en grå himmel över Alexanderplatz
En grå himmel över Alexanderplatz
Känner du igen mig det var så länge sen
Du höll mig i din famn , jag kände mig så lätt
Och alla dessa minnen som lever kvar från nittonhundra nittioett.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen