Publicerat
Kategori: Dikter om livet

Häng din mörka skuggor på din själs tvättlina

Häng din mörka skuggor på din själs tvättlina

Ett stark ljus ger ofta mycket stora skuggor
Ibland tycker man att det kommer i för stora tuggor
Så man försöker att gömma sig för det stora ljuset
Ibland kan det vara, när man är ute ibland inne i huset.

De mörka skuggorna finns alltid någonstans i din själ
Men tar fram och vädra dem, så de inte blir din akilleshäl
Om du tänker lite så finns det alltid två vägar att gå
Den goda vägen är alltid den bästa, av dessa två

Så häng ut dina mörka skuggor på din själs tvättlina
För dina tankar är bara för dig, de är riktigt genuina
Göm dem inte i ett hörn för då kommer de snart fram
De har en stor förmåga att sprida ångestens damm

Utan du kan dra sig tillbaka och stolt säga till dig själv
De skuggor som var så mörka och nästan brusade som en älv
De kunde faktiskt bli så ljusa och fina, när detta gick mot din höst
Att visst är ljuset det bästa, men allra starkare är din inre röst

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen