Publicerat 22.05.2018
Kategori: Dikter om kärlek

Jag har räddat livet min min fru två gånger.

Jag har räddat livet min min fru två gånger.

Första gången var när vi sällskapade. Hon jobbade 4 mil från mig. Det var något som drog i mig att jag skulle köra dit. När jag kom dit så brann duken på bordet och ljusstaken. Som väl var hade jag nyckel och kunde komma fort in och släcka det. Frun var så trött att hon slockande i sängen men glömde släcka ljuset. Det som var lustigt var att jag känna detta innan och det tog ju en stund att köra 4 mil.
Vi åt söndsgamiddag med fläskfilé och gratäng på rotgrönsaker. Plötsligt reser hon sig upp och säger inget det väser bara ifrån munnen. Jag såg att hon var eldröd i ansiktet och läpparna svagt blåa. Jag skrek:Försök att hosta! Men det gick inte utan jag tog ett stadigt tag i diafragman och tryckte till och slog i ryggen fyra gånger. Plötsligt kommer köttbiten upp och hon kunde andas igen. Väldigt obehagligt men när man lyckas med detta blir man ju så glad. Även om det skakade i kroppen.
Livet är väldigt skört så tar vara på er. Tugga maten väl. Det heter ju också att maten ska tysta mun. Och lär er hur man gör när någon sätter i halsen.

Bo Grapenskog

Bo Grapenskog

Jag är 67 år gammal. Jag har fyra vuxna barn. Jag är en gammal dansbandsmusiker,spelar sologitarr,bas,klaviatur,banjo,ukulele. Musik är en stor passion. Skrivandet också. Jag är ett barnhemsbarn så jag har det som lite terapi. Andra intressen är att översätta från engelskan till svenska. Naturen är något som jag tycker om,de sjungande skogarna i Småland. Vi har ett sommarställe vid en sjö där vi är hela sommaren. Tycker om människor och är väl lite pratglad. Får jag bjuda på en kopp glädje. Glädje och skratt är två viktiga komponenter i livet. Försöker vara så positiv som möjligt.
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk