Kategori: Dikter om glädje
Lucia ljusets drottning
Lucia ljusets drottning
Lucia ljusets drottning skrider fram med hennes ljus
Man blir varm i hjärtat när hon besöker både, koja, slott
och hus
Lucia representerar, kärlek, fred och försoning
Det är vackert att skåda när kärleken får en framtoning
Ljuset är det centrala i en människas inre hjärta
Det har en förmåga att ta bort en stark smärta
Glädjen är stor man får en andig känsla i sin själ
För den här vackra tradition gör så vi mår riktigt väl
Hennes snövita dräkt förnimmer oss om det underbara
Att julen står för dörren och barnens ögon tindrar så klara
För hon och hennes Lucidorer, sjunger ut sin längtans sång
Tonerna klingar lika skönt och ljuvt som ett källsprång
Låt hennes ljus få sprida ut budskapet om kärlek och frid
Att fred ska råda inte bara just i dag utan för alltid
Lucia det lilla helgonet från Syrakusa som gav oss tron, på ljusen
I mörka december tänder vi hoppets tankar i hyreshusen
Det enda vi med säkerhet vet är att Lucia var en kristen jungfru som föddes på 280-talet i Syrakusa på Sicilien och dog martyrdöden redan i 20-årsåldern, troligen år 304, under den romerske kejsaren Diokletianus förföljelser av de kristna. Resten är legender...
Det uppstod tidigt flera olika historier om den unga Lucia. Det berättades att hennes far var romersk adelsman medan hennes mors namn, Euchyria, tyder på att hon var av grekisk härkomst. Eftersom pappan dog när Lucia var ung, blev det mamman som fick ansvara för hennes uppfostran. Redan som barn avgav flickan ett heligt löfte om att förbli jungfru, aldrig gifta sig och skänka bort det som annars skulle ha blivit hennes hemgift till behövande, något som hon emellertid inte berättade för någon. När hon blev lite äldre lovade hennes mor bort henne till en ung man, men Lucia lyckades uppskjuta förlovningen och bad till Gud att hon skulle slippa gifta sig.
Så blev hennes mor svårt sjuk med blödningar, och då ingen läkare kunde bota henne övertalade Lucia henne att göra en pilgrimsresa till Catania och martyren Agathas grav. Agatha hade dödats 50 år tidigare under kejsar Decius förföljelse av de kristna. De begav sig till Catania, men där fick Lucia enligt legenden en uppenbarelse då den heliga Agatha sa till henne: "Min syster, varför ber du mig om något som du lika väl själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!"
I tacksamhet lovade modern att Lucia skulle få förbli ogift, och flickan gav bort sina ägodelar till de fattiga. Detta tog naturligtvis den blivande brudgummen som en oerhörd kränkning. Han kontaktade kejsarens ståthållare på Sicilien och angav Lucia som kristen. Flickan greps och fängslades.
Ståthållaren i Syrakusa anmodade nu Lucia att offra till de romerska gudarna, men Lucia svarade: "Ett rent offer till Gud är att besöka änkorna, de föräldralösa och pilgrimerna som behöver hjälp, och det är redan tre år sedan jag gav ett sådant offer till Jesus Kristus genom att dela ut all min egendom". Prefekten beslöt att straffa Lucia genom att tvinga henne att utstå skammen som prostituerad och han dömde hennes att föras till ett horhus. En dom som Lucia bemötte med orden: "Kroppen blir inte fläckad om själen inte accepterar det onda. Om du låter någon våldta mig mot min vilja kommer min kyskhet att bli värd en dubbel krona."
Enligt legenden skulle hon fraktas genom staden på en oxkärra, men inte ens tusen man och flera oxar klarade att rubba kärran. Ståthållaren beordrade då att man skulle lägga ved kring hennes fötter och bränna henne, och när inte lågorna skadade henne lät han hälla kokande olja över henne. Inte heller det hade någon effekt, varför ståthållaren dömde henne att dödas med svärd. Bödeln stötte ett svärd i hennes hals och så dog hon slutligen.
Bo Grapenskog
Bo Grapenskog är medlem sedan 2015 Bo Grapenskog har 1943 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen